Hit hör konsekvenser för fastigheter och rättigheter. Det kan vara ändringar av fastighetsindelning, frågor om inlösen av fastighet eller om påverkan på rättigheter, till exempel servitut.
Inga av de riksintressen för totalförsvaret som berör planområdet bedöms påverkas av detaljplanens genomförande.
Riksintresset för högexploaterad kust bedöms inte påverkas eller påverka planförslaget.
Planen reglerar inte placering eller andra förutsättningar för vegetationen annat än lokaliseringen av framtida byggnader för att undvika parkslidet på platsen. Om större ingrepp i marken ska genomföras bör spridningsrisken för parkslidet tas i beaktande. Kontakt tas med fördel med länsstyrelsen och kommunen för att få råd om hur risken för spridning minimeras.
Strandskyddet upphävs inom planområdets landareal. Strandskyddet kommer att kvarstå inom vattenområdet då denna anses ha en större potential att uppfylla strandskyddets syften än vad landarealen har.
Strandskyddsdispens vid förändringar inom strandskyddsområde måste sökas hos kommunen, i detta fall enbart i vattenområdet då strandskyddet på land är upphävt. Förändringar i vattenområdet kan även komma att kräva en anmälan eller tillstånds från Länsstyrelsen för vattenverksamhet. Vid anmälningspliktig vattenverksamhet görs en ansökan om strandskyddsdispens samtidigt som man anmäler vattenverksamheten till Länsstyrelsen, då behöver en separat ansökan inte göras hos kommunen.
Planförslaget bedöms inte riskera att överskrida miljökvalitetsnormerna för luft då ingen förändring av markanvändningen från hamn och besöksverksamhet planeras på platsen.
Då användningen på fastigheten inte kommer att förändras genom detaljplanen så konstaterar dagvattenutredningen att planens genomförande inte kommer att försämra recipientens status eller riskera att överstiga MKN för vatten (AFRY, 2023:1).
Planförslaget bedöms inte riskera att överskrida miljökvalitetsnormerna för luft då ingen förändring av markanvändningen från hamn och besöksverksamhet planeras på platsen.
Planbestämmelserna syftar till att bevara de värden som finns på platsen i dagsläget. Läs mer under Förutsättningar – Bebyggelse och gestaltning. Stadsbild och gestaltning.
Inga vägar eller gator regleras i detaljplanen.
Inga gång- eller cykelvägar regleras i detaljplanen.
Inga parkeringar reglers i detaljplanen.
Varvsbyggnaden skulle kunna göras mer tillgänglig genom att rusta upp stigen som går från norr och ned längsmed kusten, då skulle man inte behöva gå uppför backen till bostadshuset och sedan ned till hamnplanen. Samtidigt finns det höga trösklar och andra nivåskillnader som är en del av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen och miljön som gör det svårt att komma fram med rullstol, barnvagn eller rullator.
Platsen anses vara ett besöksmål för den med normal rörelse- och orienteringsförmåga och planläggningen av platsen reglerar inte möjligheten till att tillgänglighetsanpassa varvsområdet. En tillgänglighetsanpassning skulle dock kunna göras om det görs med varsamhet mot platsens kulturhistoriska värden.
Parkering anses inte lämpligt att arrangera inom planområdet, utan hanteras utanför planområdet. Precis norr om planområdet finns ett fåtal parkeringsplatser för leveranser och potentiell parkering för besökare med något nedsatt rörelseförmåga. Övrigt behov av parkeringsplatser bedöms som tillfredställande sedan tidigare genom parkeringar inom Saxemara by. Läs mer under rubriken Förutsättningar - Parkering..
Det buller som kan förekomma på själva fastigheten består av varvsverksamheten och de motorbåtar som trafikerar hamnen samt skärgården utanför fastigheten. Tillfällig vistelse i form av till exempel vandrarhem tillåts inom planområdet men för denna markanvändning finns det inga regleringar för tillåten bullernivå. Den befintliga bebyggelsen i anslutning till planområdet har inte tidigare störts av buller från varvsverksamheten och antas inte göra det efter att fastigheten planlagts.
Kommunen har utifrån utredningarna gjort bedömningen att det är rimligt att införa ett villkor för startbesked för alla typer av lovärenden. Villkoret består av ett krav på av tillsynsmyndigheten godkänd handlingsplan för avhjälpande av föroreningar till en nivå av mindre känslig markanvändning innan startbesked får ges.
Bedömningen har gjorts att det är lämpligare att göra utredningar kring vilken typ av avhjälpande åtgärder och i vilken uträckning som dessa behövs i samband med att verksamheten utvecklas. Om en utredning kring detta skulle göras redan i dagsläget inför antagande av detaljplanen finns risken att resultaten blir irrelevanta innan det finns ekonomiskt intresse av att utveckla verksamheten på fastigheten.
Motiveringen till detta är att det är som en följd av utveckling av varvet som ett större antal människor kan komma att vistas på platsen och därmed utsättas för risk från föroreningarna. När fastigheten säljs och utvecklas antas behovet finnas att rusta upp, bygga ut eller på annat sätt förändra användningen av åtminstone delar av fastigheten. I samband med detta gör planbestämmelsen om villkor för startbesked att det säkerställs att ingen människa utsätts för risk från föroreningarna i samband med framtida verksamhet.
Kontakt med tillsynsmyndigheten, som i detta fall är Miljöenheten på Ronneby kommun, för rekommendationer och dialog förespråkas redan innan ett lovärende påbörjas.
När det gäller vattenområdet bedöms frågan kring föroreningar hanteras i samband med framtida eventuell åtgärd så som en förlängning av brygga eller utbyggnad på av pir av respektive tillsynsmyndighet.
Planförslaget bedöms inte påverka områdets ytavrinning, infiltration eller grundvatten på ett sådant sätt att det förändrar redan befintliga förutsättningar.
Detaljplanen syftar till att skydda den unika kulturmiljön och se till att den befintliga verksamheten kan fortsätta för en levande landsbygd och ett levande kulturarv. Den stigande havsnivån kan dock komma att bli ett allt för stort problem framöver. När vi vet mer om hur havsnivåerna faktiskt kommer att se ut år 2070, 2130 och ännu längre fram kan det bli aktuellt att flytta byggnaden eller ändra detaljplanen för att möjliggöra en höjning av fastigheten för att skydda byggnaderna och kulturmiljön.
Då syftet är att skydda kulturmiljön har kommunen i planarbetet ansett det viktigare att skydda fastighetens kulturvärden med en detaljplan som har en lämplighet fram till åtminstone 2070. Efter detta kan det komma att behövas nya ställningstagande utifrån den kunskap som då kommer finnas om klimatförändringarna. Då fastigheten och detaljplanen inte innehåller några bostäder eller samhällsviktiga funktioner anses det inte finnas en risk för människors hälsa och säkerhet vid en tillfällig översvämning.
Om det är ekonomiskt rimligt att flytta byggnaden till en likvärdig plats eller anpassa fastigheten för att säkerställa kulturmiljövärdena är upp till kommunen och ägaren av fastigheten när medelhavsnivån riskerar att skada värdena på fastigheten. Detaljplanen sätter inte stopp för en höjning av marken eller byggnaderna på fastigheten för att anpassa den till en stigande havsnivå, bara de kulturhistoriskt viktiga byggnaderna placeras så att deras volymer gentemot varandra bibehålls samt att de följer övriga planbestämmelser kring utformning.
Betongfundament och plattan för Varvshallen anses klara översvämningar och en förhöjd sockel i betong skulle potentiellt kunna säkra byggnaden mot tillfälliga översvämningar.
Träfasaden anses kunna klara tillfälliga översvämningar om den får möjlighet att torka ur ordentligt, vilket den kommer kunna göra när den normala havsnivån återgår efter en tillfällig översvämning. Trä av olika slag klarar olika många översvämningar och torkningar. När fasaden och potentiellt andra trädetaljer på byggnaden har genomgått för många sådana cykler anses det vara möjligt att byta dessa. Redan i dagsläget skulle vissa detaljer behöva restaureras eller bytas för att byggnadens värden ska kunna bevaras.
Eventuellt kan det behövas någon form av vattentätt översvämningsskydd för de kulturhistoriskt värdefulla maskinerna i varvsbyggnaden för att säkerställa att dessa inte tar skada vid en tillfällig översvämning om det finns möjlighet för vattnet att läcka in i byggnaden.
Någon ytterligare anslutning anses inte bli aktuellt inom planens genomförandetid.
Eventuell användning av kemikalier i verksamheten ska hanteras så att de inte stör omkringliggande fastigheter genom lukt eller nedskräpning.
Allt byggande vid nybyggnad i Sverige ska utföras radonsäkert. Det är byggherren som ansvarar för att de byggåtgärder som utförs uppfyller de krav som gäller enligt plan- och bygglagen eller föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av den lagen. Byggherren har också ett ansvar för arbetsmiljön på byggarbetsplatsen.
Inga bostäder planeras inom planområdet och då varvet som besöksmål även är en pågående verksamhet kommer det krävas uppsyn över minderåriga och framförallt yngre barn.
Området ska fungera som besöksområde för att uppleva kulturmiljön men även som en pågående verksamhet för att låta besökarna uppleva ett verksamt träbåtsvarv. Kombinationen av besöksområde och verksamhet anses bidra till en levande landsbygd i utkanten av Saxemara tätort.
Då det är en pågående verksamhet och i närhet till vattnet bör yngre barn hållas under uppsikt av vuxna och inga dedikerade lekytor planeras inom detaljplanen.
Skydds- och varsamhetsbestämmelserna i en detaljplan regleras av Plan- och bygglagen (PBL). En skyddsbestämmelse är generellt mycket starkare än en varsamhetsbestämmelse. Dessa två typer av bestämmelser används när kommunen avser skydda något inom detaljplan som går utöver det generella varsamhetskravet som gäller all bebyggd miljö enligt PBL.
Att varsamhetsbestämmelser använts i den här planen syftar till att bevara det generella uttrycket av byggnaden eller de detaljer som utgör byggnadens främsta värden. När taket till exempel behöver bytas så är det ingen som hindrar ägaren till fastigheten att byta det, men det måste ersättas med ett tak med samma utseende och i rimlig mån samma egenskaper. Ett annat exempel är om sliparna behöver rustas upp, då är det inget som hindrar att delar byts ut bara deras placering förblir den samma och de fortsatt kan användas för iläggning och upptagning av båtar.
Skyddsbestämmelserna utgör ett hårdare skydd där den specifika delen av byggnaden ska bevaras så långt möjligt. Till exempel får inte snickerimaskinerna flyttas eller bytas ut mot modernare maskiner och inga nya väggar får uppföras inne i varvsbyggnaden så att den stora hallen inte längre går att läsa av som en kulturhistoriskt korrekt båthall. Att däremot byta ut taket till ett tak av samma material när det rostar sönder eller allt eftersom byta de plankor på fasaden som skadas av påverkan från klimatet. Syftet med skyddsbestämmelserna är att inget ska bytas i onödan men att byggnaden över lag ska bevaras genom medvetet underhåll.
De formuleringar som använts för bestämmelserna i utredningen är inte längre lämpliga enligt dagens PBL eftersom mycket av det som de beskriver redan är underförstått i den typ av bestämmelse som använts. Lagstiftningen kring utformning och formulering av planbestämmelser har förändrats ofta de senaste åren och de uttryck som använts i utredningen är från äldre versioner av PBL. Därför skiljer sig rekommendationerna i utredningen från de slutgiltiga planbestämmelserna i kartan.
Skydds- och varsamhetsbestämmelserna förhindrar inte heller en tillgänglighetsanpassning av byggnader och fastighet. Det är dock viktigt att göra dessa anpassningar med hänsyn till befintlig utformning och material. Till exempel kan rampen på varvsbyggnadens norra sida göras mer tillgänglig genom att breddas tillräckligt för att en rullstol ska kunna passera och vinkeln ändras något så den blir längre och flackare för att det ska vara enklare att ta sig upp. Däremot bör den inte ersättas av en metallramp utan istället bör en platsspecifik ramp konstrueras av trä, kanske med ett diskret halkskydd av annat material. En stark rekommendation är att arbeta med trä över lag för att höja tillgängligheten inom området då det generellt smälter in mer i den här typen av kulturmiljö än högblank eller borstad metall.