Kapitlet innehåller en redovisning av de planeringsförutsättningar, både innanför och utanför planområdet, som legat till grund till förslaget. Här beskrivs även vilka värden och karaktärsdrag som har haft betydelse för planen men också vilka risker och utmaningar som behöver hanteras i planarbetet.
Nuvarande fastighetsägare är stiftelsen Blekinge museum.
Inom fastighet Saxemara 15:1 finns ett servitut till gagn för fastighet Saxemara 1:96, akt-nummer 10-ROJ-2178.1. Detta gäller rätten till tillträde och utnyttjande av brygga inom Saxemara 15:1. Detta servitut kommer inte att påverkas av detaljplanens genomförande och kommer att kvarstå.
Det finns även ett äldre servitut som ligger i gränsen mellan fastigheterna Saxemara 15:1 och Ronneby-Ebbamåla 1:5, akt-nummer 10-ROJ-931.1. Detta tolkas som en tidigare tillfartsväg till Ronneby-Ebbamåla 1:5 över Saxemara 15:1. Servitutet är till förmån för fastighet Ronneby-Ebbamåla 1:11 men denna fastighet har inte någon fastighetsyta i närheten av servitutet eller behov av servitutet för att nå egen fastighet. Detta servitut är därför ett så kallat onyttigt servitut och bör upphävas av Lantmäteriet. På grund av detta har planförslaget inte tagit hänsyn till ytan för detta servitut.
Saxemara 15:1 som detaljplanen reglerar har ett servitut på tillfartsväg till fastigheten över fastighet Saxemara 1:96. Detta servitut kommer att kvarstå.
Ronneby Miljö & Teknik AB har även flertalet ledningsservitut över fastigheten. Dessa kommer att kvarstå.
Det finns ingen allmän plats inom planområdet och därför finns det inte något behov av att reglera vem som har huvudmannaskap inom planområdet.
Saxemara båtvarv är inte utpekat som riksintresse, men anses vara ett viktigt regionalt intresse på grund av att det är ett av de sista och det enda i viss mån fortfarande aktiva träbåtsvarvet längs blekingekusten. Inom planområdet finns inga övriga riksintressen.
Planområdet ligger delvis inom område för buller eller annan risk tillhörande riksintresset Ronneby Flottiljflygplats. Läs mer om detta under Förutsättningar - Miljökvalitetsnormer för buller.
Området ligger inom område för påverkan från Försvaret vad gäller stoppområde för höga objekt. Ett stoppområde för höga objekt är ett påverkansområde kring en flygplats som utgör riksintresse för totalförsvarets militära del. Inom stoppområdet riskerar vindkraftverk och andra höga objekt att medföra påtaglig skada på riksintresset, då sådana påverkar möjligheterna till säkra start- och landningar för den flygande verksamheten.
Försvarsmakten har inom stoppområdet en mycket restriktiv hållning till uppförandet av höga objekt och accepterar generellt inte objekt högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse och högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse då dessa bedöms medföra påtaglig skada på riksintresset.
Inom stoppområde för höga objekt ska alla ärenden gällande uppförande av höga objekt remitteras Försvarsmakten för bedömning av påtaglig skada.
Området ligger även inom MSA-område för Kallinge flygplats. Ett MSA-område är ett påverkansområde kring en flygplats. MSA anger den minimihöjd kring en militär flygplats inom vilken det är säkert att genomföra in- och utflygningar och syftar till att säkerställa möjligheten att genomföra visuell inflygning till en flygplats.
Inom MSA-område ska alla ärenden gällande uppförande av höga objekt remitteras Försvarsmakten för bedömning av påtaglig skada.
Utöver detta ligger området även inom riksintresset för väderradar i Karlskrona. Ett påverkansområde väderradar är ett påverkansområde kring en väderradar. Inom detta område riskerar vindkraft och andra höga objekt skada väderradarstationen varför särskilda analyser behöver genomföras av Försvarsmakten innan sådana uppförs. Påverkansområdet utgörs av ett cirkulärt område med 50 kilometers radie i förhållande till väderradarstationen. Inom påverkansområde för väderradar ska alla ärenden gällande uppförande av höga objekt remitteras Försvarsmakten för bedömning av påtaglig skada.
Inga av riksintressena från Totalförsvaret bedöms påverkas av planförslaget.
Planområdet ligger inom riksintresset för högexploaterad kust, men då verksamheten som ska skyddas genom detaljplanen kräver att den fortsatt är lokaliserad längsmed kusten och företrädesvis på samma plats anses inte riksintresset för högexploaterad kust påverkas i detta fall. Då planområdet varit bebyggt i snart 100 år anses inte heller riksintresset påverkas av att fastigheten även i fortsättningen är bebyggd.
Marken inom planområdet sluttar från nordost till sydväst ner mot Östersjön och det finns inte mycket vegetation inom området. I de norra delarna av fastigheten och främst i anslutning till den stora varvsbyggnaden finns det en mindre art av parkslide som vid platsbesök och förfrågningar inte anses ha orsakat tidigare skada på bebyggelsen.
Parkslide är en invasiv växtart som inte är farlig för människor men som kan sprida sig snabbt genom rotskott och avklippta rotdelar. I vissa fall kan den komma att skada bebyggelse genom sin kraftiga tillväxt. Växten är väldigt svår att bli av med och att ofta klippa ned den eller gräva i marken där den växer riskerar att främja tillväxten av beståndet.
Det generella strandskyddet täcker i dagsläget hela fastigheten. På land anses området sakna betydelse för att tillgodose strandskyddets syften då det inte finns några naturvärden av vikt och fastigheten är exploaterad i så stor mån att det inte heller kan tillkomma några sådana värden. Dessutom har fastigheten en sådan typ av anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet.
Området består enligt SGUs grundlagerskartering av morän med inslag av berg i nordost.
Enligt 2 kap. 10 § Plan- och bygglagen (2010:900) ska miljökvalitetsnormer följas vid planläggning. Miljökvalitetsnormer är bestämmelser om den lägsta godtagbara miljökvalitet och är juridiskt bindande.
Arbetet med miljökvalitetsnormer utgår från kunskapen om vad människan och naturen tål för miljöbelastning utifrån ekonomiska och tekniska förhållanden på platsen. Miljökvalitetsnormerna avser både utsläpp till luften och till vattnet från mer diffusa utsläppskällor som till exempel utsläpp från olika trafikslag. Miljökvalitetsnormer finns för luft, omgivningsbuller och vatten, t.ex. grundvatten.
Planförslaget bedöms inte riskera att överskrida miljökvalitetsnormerna för luft då ingen förändring av markanvändningen från hamn och besöksverksamhet planeras på platsen.
Planområdets recipient är Spjälkö-området som är en del av Östersjön. VISS klassar den ekologiska statusen till måttlig och den kemiska till uppnår ej god (VISS;2023). Då ingen förändring av markanvändningen planeras på platsen bedöms planens genomförande inte försämra statusen för recipienten. Vad gäller detaljplanen för Saxemara 15:1 så anses inte miljökvalitetsnormerna för vatten överstigas (AFRY, 2023:1).
På platsen finns det sedan tidigare föroreningar från varvsverksamheten. I markundersökning som utförts som underlag till detaljplanen konstaterades att det antagligen är främst i ytlagret av fyllningsmassor som det finns föroreningar. Några av halterna överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för en plats med mindre känslig markanvändning (MKM) (AFRY, 2023:2). Platsspecifika riktvärden har tagits fram för området och några uppmätta ämnen på platsen överskrider dessa platsspecifika riktvärden (AFRY, 2024). Mer om detta beskrivs under rubriken 7 Förutsättningar - Förorenad mark.
Jorden under byggnaden har inte undersökts då golvet består av ett tjockt betonglager. Att förorening trängt igenom detta är osannolikt. Risken för oacceptabel exponering vid inandning av ånga bedöms vara liten (AFRY, 2023:2).
De påvisade ämnena över MKM binder starkt till partiklar och organiskt material. Det bedöms därmed sannolikt att sediment i hamnbassängen i båtvarvets direkta närhet är påverkat av föroreningarna från verksamheten (AFRY, 2023:1, AFRY, 2023:2).
Eftersom det finns konstaterade föroreningar inom fastigheten ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten vid förändringar och utbyggnad på platsen enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Kommunen är tillsynsmyndighet för Saxemara 15:1 och ger rekommendationer om avhjälpande åtgärder och hur förorenade massor ska hanteras. Detta för att föroreningarna inte ska spridas okontrollerat eller göra skada på omgivningen och människors hälsa. I samband med lovärenden krävs i planförslaget avhjälpande av föroreningar till en nivå av mindre känslig markanvändning för att få ett startbesked beviljat.
En dagvattenutredning har också genomförts för fastigheten. Kraftigt regn och översvämningar kan bidra till spridningen av föroreningar genom lakning och partikelbunden transport. Då användningen på fastigheten inte kommer att förändras genom detaljplanen så konstaterar utredningen att planens genomförande inte kommer att försämra recipientens status (AFRY, 2023:1).
Fastigheten påverkas i liten utsträckning av buller från flyg vid F17. Inga permanenta bostäder planeras inom planområdet och inga tillkommande bostäder kommer därför att påverkas av flygbuller.
Det buller som kan förekomma på själva fastigheten består av varvsverksamheten och de motorbåtar som trafikerar hamnen samt skärgården utanför fastigheten. Tillfällig vistelse i form av till exempel vandrarhem tillåts inom planområdet men för denna markanvändning finns det inga regleringar för tillåten bullernivå. Den befintliga bebyggelsen i anslutning till planområdet har inte tidigare störts av buller från varvsverksamheten.
Den befintliga bebyggelsen som ska skyddas av detaljplanen består av varvsbyggnaden, ett pannrum och smedja, ett uppställningsskjul och ett tidigare bostadshus. Utöver dessa byggnader finns det även iläggningsslipar för sjösättning och upptagning av båtar samt ett antal bryggor och en mindre byggnad, ett så kallat spelhus.
Dessutom har det funnits en tillfällig uteservering som är betydligt nyare än övrig bebyggelse och som på ett något ovarsamt sätt har uppförts delvis ur kontext med övrig bebyggelse.
Det är den kulturhistoriskt intressanta miljön med dess byggnader som kommunen vill ta vara på genom att planlägga området. Därför har en kulturhistorisk utredning genomförts för fastigheten. Här presenteras dels en övergripande översikt av området och dels specifika beskrivningar av de värdefulla byggnaderna inom planområdet baserat på observationer och den kulturhistoriska utredningen. Utredningen finns i sin helhet som underlag till planförslaget.
Saxemara båtvarv är en autentisk och levande varvsmiljö från 1920-talet som i stort sett är opåverkad av utvecklingen inom träbåtsbyggeriet under de sista sextio åren. Till skillnad från många andra båtbyggerier i landet har träbåtstraditionen fått leva kvar i Saxemara och idag kan Saxemara båtvarv se tillbaka på en mer än 100-årig historia inom traditionellt träbåtsbyggeri. Anläggningen består av 5 byggnader, uppläggningsplan, slipanläggningar, pir och bryggor. De äldsta bevarade byggnaderna uppfördes på 1930-talet (Byggkult, 2023).
Anläggningen har som helhet ett särskilt högt kulturhistoriskt värde, till vilken de olika byggnaderna och tekniska anläggningarna bidrar på olika sätt. Av de enskilda byggnaderna har verkstadsbyggnaden samt pannrum och smedja särskilt höga kulturhistoriska värden, uppläggningsskjulet tilldelas den något lägre klassificeringsgraden ”högt kulturhistoriskt värde” medan spelboden och bostadshuset anses sakna kulturhistoriskt värde. Med sin öppna, väl synliga placering i Saxemaraviken och sina karakteristiska byggnader, slipar, bryggor och pirar har hela varvsanläggningen mycket höga miljöskapande värden (Byggkult, 2023).
Varvets byggnader och anläggningar har under åren anpassats i både storlek och funktion efter verksamhetens ändrade behov men är i stort sett oförändrade sedan 1950-talet. Särskilt karakteristiskt för varvet är bebyggelsens funktionalitet som återfinns i både byggnadernas placering, form, konstruktion och material. Bebyggelsen präglas i hög grad av ett rationellt byggnadssätt där korrugerad plåt utgör det dominerande materialet för både tak och fasader. Mycket typiskt för Saxemara är även traditionen att vid flytt, om- och nybyggnation återanvända byggnadsdetaljer så som bjälkar, fönster och dörrar. Spår efter varvets äldsta bebyggelse återfinns därför än idag bevarade i flera av varvets byggnader (Byggkult, 2023).
Verkstadsbyggnaden och pannhus med smedja är mycket välbevarade och föreslås få rivningsförbud och starka skyddsföreskrifter. Uppläggningsskjulet föreslås få detaljerade varsamhetsföreskrifter. Dessutom föreslås att fastigheten pekas ut som 8:13-område enligt Plan- och bygglagen (Byggkult, 2023). Detta betyder att platsen är kulturhistoriskt viktig och att det generella varsamhetskravet ska stärkas med specifika bestämmelser om varsamhet.
Saxemaravarvets kulturhistoriska värden ligger i högsta grad i anläggningens obrutna tradition som varv och hamn, och ur ett bevarandeperspektiv är det mycket angeläget att platsen även fortsättningsvis primärt används och upplevs som varv. I framtiden föreslås ändå möjligheten att driva flera olika verksamheter inom anläggningen. De olika byggnaderna lämpar sig i olika grad för anpassning till nya verksamheter. Småbåtshamn och varv föreslås kombineras med besöksanläggning, handel och service. Tillfällig vistelse bör dessutom vara möjligt i det befintliga bostadshuset. Markutnyttjandet på fastigheten bör starkt begränsas och tydliga egenskapskrav för nya byggnader formuleras (Byggkult, 2023).
Varvsbyggnaden är den tongivande byggnaden med liggande rödmålad panel och vita foder runt fönstren. På baksidan av varvsbyggnaden mot öster finns det en ramp upp till en port på byggnadens andra våning och bredvid denna en sluttning med ingång till varvsbyggnadens bottenvåning.
Verkstadsbyggnaden uppfördes sommaren 1948, men delar av den gamla maskinhallen från 1930-talet integrerades då i den nya byggnaden. Den är uppförd i en kraftig regelstomme, ut- och invändigt klädd med spontad, liggande panel. Byggnaden är rödfärgad och har olika typer av vitmålade spröjsade träfönster som samtliga är av äldre typ, de flesta äldre än 1948. Återanvändning av byggnader och byggnadsmaterial har präglat Saxemara båtvarvs byggnadshistoria och det är mest sannolikt att flertalet fönster tillhörde tidigare byggnader på varvet (Byggkult, 2023).
Invändigt har två tredjedelar av byggnaden full takhöjd och bildar en skrovhall på 24 x 8 meter. Rummet har ett panelklätt innertak och panelklädda väggar. Skrovhallen får ljus genom två rader av fönster som sprider dagsljus till både båtarnas skrov och däck. Fönstren är spröjsade med äldre beslag och rutor av delvis munblåst eller valsat glas. Golvet är i betong. Mot sjön har skrovhallen en stor skjutport och en rälsslip (Byggkult, 2023).
Den norra tredjedelen har mellanbjälklag och inrymmer i bottenplanet maskinavdelning med bandsåg, planhyvel, rikthyvel och cirkelsåg. Dessa maskiner har remdrift som fortfarande är i funktion. Maskinavdelningen avgränsas mot verkstaden med en öppen stolprad. Väster om maskinavdelningen ligger lilla verkstaden som ursprungligen har använts vid bygge av medelstora eller mindre båtar. Här finns även en större port till sjön. På andra våningen finns en korridor med trappa ned till skrovhallen, en virkestork samt ett mindre rum i öster. I väster finns personalrum med kök och kontor (Byggkult, 2023).
Ovanvåningens personalrum och kontor skulle kunna användas för föreläsningar och utbildning (Byggkult, 2023).
Byggnaden är en viktig representant för en träbåtverkstad från 1900-talets första hälft och har som enskild byggnad och i sitt sammanhang särskilt högt kulturhistoriskt värde. Byggnaden som helhet ska värnas med fokus på byggnadens form och volym, den liggande panelen, taktäckning av sinuskorrugerad plåt, portar, dörrar och fönster samt slipen. Värna även om maskinavdelningen med maskiner och remdrift, skrovhallen med väggar och innertak av omålad liggande panel samt fönstersättningen (Byggkult, 2023).
Varvsbyggnaden kan i fortsättningen användas för evenemang eller verksamhet efter behov så länge byggnadens kulturvärden inte förvanskas genom oförsiktig renovering eller anpassning. En förändrad rumsindelning får till exempel inte tillkomma så att varvshallen och verkstaden blir åtskilda eller uppdelade i flera mindre rum.
Det före detta bostadshuset är en mindre röd stuga i nordöstra delen av fastigheten bygd på 80-talet som under senare år har rustats upp och använts som utställningslokal. Den har tidigare även använts som personalutrymme. Fasaden är traditionellt röd med stående panel, vita fönsterfoder med vita spröjs i de flesta fönstren samt vita knutar och vindskivor och takbeläggning av tegelpannor. Byggnaden anses enligt utredningen inte ha något kulturhistoriskt värde.
Denna byggnad ska kunna byggas ut för att möjliggöra tillfällig övernattning för besökare till varvet eller som servicebyggnad för båtgäster till småbåtshamnen utan att påverka kulturvärdet på platsen negativt. Potentiellt kan dessa två användningar kombineras i varsin del av byggnaden. Om byggnadens utseende anpassas till områdets karaktär kan byggnaden ersättas med en byggnad mer anpassad för dessa ändamål (Byggkult, 2023).
Pannrummet och smedjan uppfördes på 1930-talet i direkt anslutning till den gamla verkstadsbyggnaden. När den gamla verkstaden byggdes om år 1948 integrerades pannrummets västra gavel i den nya byggnaden. Den enkla byggnaden har pulpettak av sinuskorrugerad plåt och väggar i betong med tydliga avtryck från gjutformen. På östra sidan finns en skorsten av rött tegel, på norra sidan finns en baskista. På båda långsidor av byggnaden finns äldre spröjsade fönster. Entrén nås från skrovhallen. Byggnaden är oförändrad sedan uppförandet, pannan har däremot bytts 2006 (Byggkult, 2023).
Byggnaden är mycket enkel och funktionell och har som enskild byggnad och i sitt sammanhang särskilt högt kulturhistoriskt värde. Pannrummet och smedjan uppfyller en viktig funktion i det traditionella träbåtbyggeriet. Till pannrummets och smedjans viktigaste värdemotiv hör hantverkshistoriskt värde och kontinuitetsvärde. Med sin höga skorsten och sin enkla form har byggnaden även pedagogiskt och miljöskapande värde. Byggnadens form, volym och material bör bevaras (Byggkult, 2023).
Utredningen pekar på vikten av att värna om byggnadens form och volym, betongstomme med avtryck av gjutformen, skorstenen i tegel, baskista, taktäckning av sinuskorrugerad plåt, fönstrens form och placering (Byggkult, 2023). Detta betyder inte att byggnaden inte får renoveras. Byte av tak till ett nytt i samma material vore lämpligt men fasaden får till exempel inte täckas med annan fasadtäckning.
Bredvid varvsbyggnaden på dess norra sida finns ett uppställningsskjul för båtar. Uppläggningsskjulet uppfördes i mitten av 1930-talet och fick då måtten 15x6 meter. Det försågs några år senare med slip med räls och vagn. Under1950-talet höjdes byggnaden i sin västra del och breddades till cirka 8 meter. Skjulet har mot öster en stödmur av gjuten betong med tydliga avtryck från gjutformen. I övrigt är stommen en enklare stolpkonstruktion med sadeltak. Både tak och väggar är klädda med sinuskorrugerad plåt. Gavlarna mot öster är klädda med rödmålad panel. Mot väst är byggnaden öppen. Fönstren är i trä och spröjsade, i taket sitter flera äldre gjutjärnsfönster. Byggnaden har en mycket enkel konstruktion och både form och materialval är karakteristiska för byggnadens funktion som skjul. Byggnaden har genom sin funktion och sitt sammanhang högt kulturhistoriskt värde. Till de viktigaste värdemotiven hör byggnadens kontinuitetsvärde, pedagogiska och miljöskapande värde. Slipen framför byggnaden är även den viktig för byggnadens funktion (Byggkult, 2023).
Den södra delen av uppläggningsskjulet skulle kunna byggas ut något mot vattnet och breddas något men bör hållas separat från den äldre inre delen så att det är tydligt att det är två separata volymer. Detta för att bevara historien av att området och byggnaderna har byggts ut i etapper.
Byggnaden skulle även möjligtvis kunna rivas och byggas upp på nytt i liknande utförande med plåtfasad och plåttak i två volymer då det är volymen av byggnaden och dess material som är miljöskapande för varvet.
Byggnaden kan i fortsättningen användas till vinterförvaring av båtar eller om behov uppstår som lokal för servering och evenemang. Om byggnaden rivs och byggs upp på nytt kan den nya byggnaden göras något mer flexibel för att passa flera användningsområden, men då är det viktigt att byggnadens material, volym och placering bibehålls samt slipens placering i anslutning till byggnaden (Byggkult, 2023).
På Saxemara varv finns tre slipar, alla utrustade med elektriskt spel. De ursprungliga sliparna har med tiden bytts ut mot nya men funktionen och placeringen är densamma. Sliparna är varvets viktigaste anläggningar som möjliggör sjösättning och torrläggning av båtarna. Sliparna förbinder land och hav och är omistliga för förståelsen och läsbarheten av den maritima kulturmiljön. Sliparna har därför höga kulturhistoriska värden genom sin funktion och bidrar till områdets helhetsbild som kulturmiljö (Byggkult, 2023).
Den så kallade varvsbryggan som ligger vid verkstaden är i sina äldsta delar det som återstår från det gamla fiskeläget som fanns på platsen när verksamheten etablerades 1927. Bryggan har under åren byggts till och ut och sträcker sig idag långt ut i vattnet. Bryggorna är viktiga för förståelsen av hamn- och varvsmiljön, och de äldsta delarna av bryggan har på grund av sin höga ålder och den kontinuerliga användningen ett högt kulturhistoriskt värde. Till de viktigaste värdemotiven hör bryggans miljöskapande värde, pedagogiska värde och kontinuitetsvärde (Byggkult, 2023).
Spelhuset anses inte ha något kulturhistoriskt värde och alternativa lösningar för den södra slipens elektriska spel kan skapas. Huset kan eventuellt användas i samband med servering eller rivas för att göra plats för en mindre byggnad eller trädäck för servering så länge det inte täcker varvsbyggnaden i någon större grad (Byggkult, 2023).
Den tidigare serveringen har som nämnts uppförts något ovarsamt och ur kontext från kulturvärdena i miljön då den har stor påverkan på hur varvsbyggnadens volym upplevs på platsen.
Framtida servering bör inte skymma någon av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna eller påverka hur deras volymer upplevs på platsen. Allra viktigast är upplevelsen av hur varvsbyggnaden vänder sig ut mot och syns över Saxemarabukten. I den kulturhistoriska utredningen anses det vara positivt med en bredare verksamhet på varvet men för att bevara varvsmiljöns höga kulturhistoriska värden och funktioner bör nya verksamheter helst placeras i befintliga byggnader.
Servering kan även potentiellt arrangeras i anslutning till huset i den nordöstra delen eller ute på den större piren då detta skulle minimera risken för att skymma eller påverka de värdefulla byggnadernas placering.
Slipen som ligger mellan uppläggningsplanen och varvsbyggnaden bör inte skymmas av servering utan ligga öppen till större delen så att den kan användas för varvsverksamheten åtminstone vid iläggning av båtar på våren och upptagning under hösten.
Mängden trafik till varvet anses vara låg och de flesta besökare antas komma till fots från besöksparkeringen i anslutning till den asfalterade Skärgårdsvägen eller gå via denna från övriga parkeringar. Planläggningen av Saxemaravarvet bedöms inte påverka mängden trafik. Mängden besökare och därigenom mängden fordon kommer snarare att påverkas av hur framtida ägare och verksamhet attraherar besökare.
Både tillfartsvägen för motortrafik och den breda gångvägen är enskilda vägar och det finns inget kommunalt huvudmannaskap inom planområdet.
Den andra vägen som viker av från Skärgårdsvägen som går förbi skolan och kyrkan övergår i grus vid besöksparkeringen och leder vidare bort till varvet i form av en grusad gång och cykelväg med hög standard. Denna väg är egentligen främst tänkt som en gångväg och förespråkas inte som tillfartsväg. Den upplevs bred då växtligheten har hållits tillbaka och standarden höjts för att klara påfrestningar från havet.
Vägaren som leder fram till planområdet i dagsläget är en grusväg. Varvsvägen som leder från Vierydsvägen öster om centrala Saxemara i norr och slingrar sig ned till varvet är smal och något gropig vilket gör det svårt att komma fram med ett större fordon. Denna väg utgör huvudvägen till varvet och har fungerat som tillfartsväg sedan tidigare.
Vägen omfattas inte av detaljplanen och tillhör en annan fastighet än varvet, men dialog mellan Blekinge museum, Hembygds- och Museiföreningen och markägaren har tidigare resulterat i vägen som följer buktens sträckning.
Det går en buss dagligen till och från Ronneby resecentrum ut till centrala Saxemara ungefär 600 meter från planområdet. Ett utökat antal bussresor under sommarhalvåret skulle kunna främja antalet besökare till varvet. Fler besökare kan lika så innebära mer underlag för tätare kollektivtrafik.et.
Det finns en besöksparkering ungefär 200 meter från planområdet. Parkeringen kan tidvis komma att översvämmas men detta kommer ske i samma utsträckning som översvämningar på varvsområdet, så en tillfällig översvämning av parkeringen kommer inte att påverka besöksmöjligheterna till varvet.
I anslutning till kyrkan och församlingshemmet samt intill Vierydsvägen ungefär 300 meter från planområdet finns ytterligare parkeringsplatser som ligger högre.
Ytan i direkt anslutning till planområdets norra del kan i viss mån användas för parkering men bedöms främst vara lämplig som lossningsplats för leveranser. Att anlägga fasta parkeringar här skulle riskera att hindra tillfart till fastigheten för varvet och intilliggande fastigheter.
Inom planområdet finns inga parkering och inga parkeringar planers i samband med planarbetet då befintliga parkeringar i omgivningen bedöms vara tillräckliga för besökande till området.
Som en följd av planområdets naturliga kupering kan det vara svårt att ta sig ner i varvsområdet om man har nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Planläggningen av området kommer dessvärre inte att underlätta platsens tillgänglighet då den befintliga miljön önskas bevaras i sin helhet. En framtida eventuell höjning av fastigheten för att anpassa den för stigande havsnivåer skulle potentiellt kunna medföra att platsen blir mer tillgänglig.
Den befintliga in- och utfarten till planområdet norrifrån anses vara tillräckligt för åtkomst ner till hamnplanen både med större fordon och till fots. Det finns inte utrymme inom detaljplanen eller fastigheten för ytterligare utfarter om den befintliga bebyggelsen ska bestå i sin nuvarande utformning enligt planbestämmelserna i planförslaget.
Fastigheten påverkas i liten utsträckning av buller från flyg vid F17. Inga permanenta bostäder planeras inom planområdet och inga tillkommande bostäder kommer därför att påverkas av flygbuller.
Det buller som kan förekomma på själva fastigheten består av varvsverksamheten och de motorbåtar som trafikerar hamnen samt skärgården utanför fastigheten. Tillfällig vistelse i form av till exempel vandrarhem tillåts inom planområdet men för denna markanvändning finns det inga regleringar för tillåten bullernivå. Den befintliga bebyggelsen i anslutning till planområdet har inte tidigare störts av buller från varvsverksamheten och antas inte göra det efter att fastigheten planlagts.
Det finns en tidigare MIFO-fas 1 undersökning gjord av Blekinge museum som redogör för vilka föroreningar och ämnen som man tror kan finnas inom planområdet. Det aktiva varvet har använt sig av olika skrovfärger och lösningsmedel som utgör källan till de förväntade föroreningarna. De föroreningar som nämns i MIFO-fas 1 undersökningen bestod av alifatiska kolväten (glykol), lösningsmedel, metaller, petroleumprodukter, syror, betser, färgrester och limrester (AFRY, 2023:2).
En miljöteknisk markundersökning har genomförts för fastigheten Saxemara 15:1 och markproverna har identifierat flera värden som överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning. Se tabell 1 och karta nedan (AFRY, 2023:2).
Rekommendation från konsulten som utförde utredningen är att främst fokusera på de större ytor som har konstaterade föroreningar. Detta gäller framför uppläggningsskjulet mot viken till och precis sydöst om båthallen, se karta ovan. Det finns ingen exakt avgränsning för föroreningarna och specifika insatser för sanering bör därför inte genomföras innan avgränsningen av föroreningsytan har specificerats (AFRY, 2023:2).
Beräkningarna av föroreningshalterna i dagvattnet visade att fyra av tolv riktvärden för dagvatten överskreds marginellt. Då ingen förändring av markanvändning planeras på platsen förväntas föroreningshalterna inte öka och planens genomförande hindrar således inte uppfyllandet av recipientens miljökvalitetsnormer. De påvisade ämnena på platsen binder starkt till partiklar och organiskt material varpå den huvudsakliga föroreningsspridningen bör utgöras av partikelbunden spridning (AFRY, 2023:2).
Till följd av klimatförändringar kommer planområdet i framtiden sannolikt drabbas av fler och kraftigare kustöversvämningar samtidigt som kraftiga regn förväntas bli fler. Båda dessa faktorer kan öka den partikelbundna föroreningsspridningen genom erosion. Översvämningar påverkar även lakningen då denna är vattendriven. En ökad föroreningsspridning riskerar att förhindra måluppfyllnaden av en framtida god biologisk och ekologisk miljö i recipienten, Spjälkö-området som en del av Östersjön. Enligt dagvattenutredningen riskerar lakningen dock inte att försämra recipientens nuvarande klassning (AFRY, 2023:1).
Markanvändningarna hamn och besöksanläggning är så kallade mindre känsliga markanvändningar och därför är riktvärdena för föroreningar högre, alltså accepteras en högre grad av förorenande ämnen, än till exempel där det ska finnas bostäder, känslig markanvändning. De uppmätta halterna på fastigheten Saxemara 15:1 överstiger riktvärdena för mindre känslig markanvändning i vissa värden (AFRY, 2023:2).
En riskbedömning med platsspecifikt riskvärde (PSRV) har under början av 2024 gjorts av AFRY.
Syftet med rapporten har varit att bedöma riskerna med påträffade föroreningar inom fastigheten Saxemara 15:1 med hänsyn till markanvändningen. Detta genom att beräkna platsspecifika riktvärden, PSRV. Utöver riskbedömning och framtagande av PSRV har syftet med föreliggande rapport även varit att kartlägga vilka ytor som är lämpliga, och möjliga, att sanera utifrån miljö- och hälsorisker samt byggnadernas kulturvärden (AFRY, 2024).
Sammanfattningsvis finns generellt förhöjda halter av metaller i jord inom fastigheten. Även förhöjda halter av PAH och TBT har påträffats. Den uppställningsyta där skrapning och målning skett historiskt i den nordvästra delen av fastigheten utgör den mest förorenade ytan. En punktförorening av oljekolväten finns i den södra delen av fastigheten. I grundvattnet påträffades något förhöjda halter av bensen men halterna bedöms inte utgöra någon oacceptabel risk så länge dricksvattenuttag inte sker inom området. Flertalet ämnen överstiger PSRV för jord vilket föranleder slutsatsen att de påträffade föroreningshalterna i jord utgör en risk avseende miljö och hälsa och därför bör avhjälpandeåtgärder utföras för att minska riskerna (AFRY, 2024).
Markföroreningarna är inte avgränsade i sid- och djupled, annat än punktföroreningen av oljekolväten som är avgränsad i djupled, vilket gör att omfattningen av avhjälpandeåtgärderna är svår att med noggrannhet avgöra. Det bedöms sannolikt att föroreningarna härstammar från verksamheten, men de kan även ha sitt ursprung i fyllnadsmassorna och därmed förekomma på större djup. Eftersom det råder osäkerheter kring föroreningarnas utbredning bör vidare undersökningar utföras innan avhjälpandeåtgärder utförs (AFRY, 2024).
AFRY rekommenderar att en åtgärdsförberedande miljöteknisk markundersökning utförs i syfte att utreda föroreningarnas utbredning i djup- och sidled. Resultatet från den åtgärdsförberedande undersökningen ska ligga till grund för både val och utförande av avhjälpandeåtgärd. Laktest bör utföras för att utgöra underlag för val av åtgärd, samt för att erhålla mer detaljerad information avseende föroreningarnas fördelning och spridning mellan mark och vatten (AFRY, 2024).
AFRY bedömer att PSRV kan tillämpas som mätbara åtgärdsmål inom aktuellt område vid avhjälpandeåtgärder. Halter under PSRV bedöms inte utgöra risk vid nuvarande markanvändning som båtvarv eller om platsen utvecklas som besöksmål, med förutsättningen att området endast besöks tillfälligt av barn och vuxna. PSRV gäller inte om markanvändningen skulle förändras så som för bostadsändamål, skolverksamhet eller liknande ”känslig markanvändning”. I sådant fall bör riskbedömningen uppdateras och nya PSRV tas fram (AFRY, 2024).
Klimatförändringar och dess påverkan i form av ökad och intensivare nederbörd, höjda medeltemperaturer och värmeböljor påverkar den fysiska planeringen. Det är av vikt att förhålla sig till och möta effekterna av ett förändrat klimat.
Varvets placering intill Östersjön är central och ett måste för dess fortsatta verksamhet samt förståelsen för kulturmiljön som förslaget syftar till att främja och bevara. Detaljplanen ska även fungera som en försäkring att varvets kulturmiljövärden inte förvanskas i den fortsatta verksamheten på fastigheten.
Att se till att fastigheten är lämplig för dess verksamhet även i en framtid då vi har ett högre medelvattenstånd med därutöver tillfälligt höga havsvattenstånd är en del av planarbetet. Varvsbyggnaderna har redan i dagsläget fått havsvatten upp på fasaderna vid tillfälliga förhöjda havsnivåer.
Varvsbyggnaden och uppläggningsskjulet ligger på 0,5-1m över den normala havsnivån idag. Tittar man på SMHIs representation av den förväntade medelhavsnivån fram till 2070, alltså om cirka 50 år, så når denna inte upp till varvsbyggnaderna ens i det värsta scenariot från IPCC. Om 100 år, 2130, är det dock inte lika säkert att varvet ligger ovanför medelvattenståndet. Se tabell 3.
Den tillfälliga havsnivån antas dock ligga betydligt högre, omkring 177 cm år 2070 och 248 cm år 2130. Detta är baserat på en beräknad högsta nivå med 200 års intervall på 127 cm utifrån MSBs riskhanteringsplaner med hotkarta för Karlskrona samt Länsstyrelsens vägledning kring framtida havsnivåer (Länsstyrelsen Blekinge, 2023). Risken för tillfällig översvämning anses dock ha en lägre betydelse än vikten av att varvet är placerat intill havet för att verksamheten ska kunna fortgå och kulturmiljöns värden ska kvarstå.
Läs mer under Konsekvenser – Klimatanpassning.
Dagvattenutredningen visar att större delen av fastigheten ligger under vatten vid ett tillfälligt vattenstånd på 3 meter över referensnivån för nuvarande medelvattenstånd varpå framtida varvsverksamhet på platsen och dess kulturvärden kan vara hotade (AFRY, 2023:1). Läs mer under Utredningar – Dagvattenutredning.
Det finns inga risker för skred eller erosion inom planområdet och området bedöms inte vara utsatt för översvämning till följd av regn då det lutar mot kusten och har få lågpunkter. Området ligger låglänt och riskerar därmed att utsättas för kustöversvämning. Dagvattenutredningen visar att större delen av fastigheten ligger under vatten vid ett tillfälligt vattenstånd på 3 meter över referensnivån för nuvarande medelvattenstånd varpå framtida varvsverksamhet på platsen och dess kulturvärden kan vara hotade (AFRY, 2023:1).
Då varvet är beroende av en havsnära lokalisering och det faktum att ett av kulturmiljöns värden är att det legat på samma plats och fungerat som ett varv på platsen i 100 år anses det i dagsläget inte vara relevant att placera varvet på någon annan plats.
Det tidigare bostadshuset har kommunalt vatten och avlopp och vatten har tidigare dragits från bostadshuset till varvsbyggnaden.
Det finns ingen risk för ras eller skred inom eller i anslutning till planområdet.
Det finns ingen risk för erosion inom eller i anslutning till planområdet.
Inom planområdet har olika kemikalier använts under produktionen på varvet och hantering samt renovering av båtar. Läs mer under Förorenad mark under både Förutsättningar och Konsekvenser.
Inom planområdet anses det enligt kartering vara låg förekomst av radon, men väster om området finns det ett stråk som utgör ett högriskområde.
Från och med 2021 är ett av Ronneby kommuns strategiska mål Barn och ungas behov. Målet harmoniserar med barnkonventionen och utrycker bland annat att barn- och ungdomsperspektivet prioriteras och är centralt i samhällsplanering och all kommunal verksamhet.
Inga bostäder planeras inom planområdet och då varvet som besöksmål även är en pågående verksamhet kommer det krävas uppsyn över minderåriga och framförallt yngre barn.
Det finns inga utpekade fornlämningar i området men skulle någon fornlämning påträffas vid markarbete ska arbetet avbrytas och länsstyrelsen i Blekinge län kontaktas i enlighet med 2 kap 10 § kulturmiljölagen, KML.
Det finns en grundskola i Saxemara.
I centrala Saxemara, cirka 700 meter från Saxemara båtvarv, finns det en lanthandel intill Vierydsvägen med fika och lite diverse livsmedel. Närmsta bensinstation ligger inne i Ronneby tätort, cirka 8 km bort. Detta gör att besökare kan köpa sig en fika eller frukost i anslutning till området men måste tanka sina fordon i centralorten.
Den samhällsomfattande posttjänsten innebär bland annat att placering och standarder finns för mottagande av post i samhället. Det är därför viktigt att posten ska kunna delas ut miljövänligt, kostnadseffektivt och med hänsyn till arbetsmiljön för chaufförer och brevbärare.
Inga nya bostäder planeras i området och leveranser till varvet kan göras via befintlig tillfartsväg även om de kan vara något svårframkomligt med större fordon. Vändplats finns i anslutning till planområdet.