Nationella och regionala miljömål

Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Riksdagens ambition var att alla mål skulle vara uppfyllda till år 2020. Då 2020 har passerat utgår numera Riksdagen från de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 vilka tar sikte på året 2030.  Nästa hållpunkt för miljömålen är därför 2030.

Miljömålet God bebyggd miljö som berör aktuellt planförslag definieras följande:

”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”

Med fokus på kulturmiljöns beskyddande och tillvaratagande av befintliga miljöer och bebyggelse för en framtida befolkning anses detaljplanen medverka till miljömålet kring God bebyggd miljö.

Då pågående verksamhet är en miljöfarlig verksamhet så måste detta tydliggöras både för framtida ägare och framtida besökare på platsen. Att planlägga verksamheten ger en möjlighet att uppmärksamma de befintliga föroreningarna på platsen och ge potential att anpassa fastigheten till framtida klimatförändringar i form av stigande havsnivåer. 

För att nå miljökvalitetsmålen har 28 etappmål antagits av regeringen. Dessa syftar till att tydliggöra var insatser behöver göras och anger steg på vägen för att uppfylla miljömålen. Precis som miljömålen ska etappmålen vägleda miljöarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Det finns inga etappmål med direkt koppling till planområdet.

Miljöteknisk markundersökning

Det finns en tidigare MIFO-fas 1 undersökning gjord av Blekinge museum som redogör för vilka föroreningar och ämnen som man tror kan finnas inom planområdet. Det aktiva varvet har använt sig av olika skrovfärger och lösningsmedel som utgör källan till de förväntade föroreningarna. De föroreningar som nämns i MIFO-fas 1 undersökningen bestod av alifatiska kolväten (glykol), lösningsmedel, metaller, petroleumprodukter, syror, betser, färgrester och limrester³. Denna har använts som underlag i den Miljötekniska utredningen.

En miljöteknisk markundersökning har genomförts av konsulten AFRY för fastigheten Saxemara 15:1 och markproverna har identifierat flera värden som överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning. Läs mer om utredningen under Förutsättningar – Förorenad mark.

Riskbedömning med platsspecifikt riskvärde

En riskbedömning med platsspecifikt riskvärde (PSRV) har under början av 2024 gjorts av AFRY.

Syftet med rapporten har varit att bedöma riskerna med påträffade föroreningar inom fastigheten Saxemara 15:1 med hänsyn till markanvändningen. Detta genom att beräkna platsspecifika riktvärden, PSRV. Utöver riskbedömning och framtagande av PSRV har syftet med föreliggande rapport även varit att kartlägga vilka ytor som är lämpliga, och möjliga, att sanera utifrån miljö- och hälsorisker samt byggnadernas kulturvärden (AFRY, 2024).

Sammanfattningsvis finns generellt förhöjda halter av metaller i jord inom fastigheten. Även förhöjda halter av PAH och TBT har påträffats. Den uppställningsyta där skrapning och målning skett historiskt i den nordvästra delen av fastigheten utgör den mest förorenade ytan. En punktförorening av oljekolväten finns i den södra delen av fastigheten. I grundvattnet påträffades något förhöjda halter av bensen men halterna bedöms inte utgöra någon oacceptabel risk så länge dricksvattenuttag inte sker inom området. Flertalet ämnen överstiger PSRV för jord vilket föranleder slutsatsen att de påträffade föroreningshalterna i jord utgör en risk avseende miljö och hälsa och därför bör avhjälpandeåtgärder utföras för att minska riskerna (AFRY, 2024). Läs mer under Förutsättningar – Förorenad mark.  

Kulturhistorisk utredning

Det är den kulturhistoriskt intressanta miljön med dess byggnader som kommunen vill ta vara på genom att planlägga området. Därför har en kulturhistorisk utredning genomförts för fastigheten. I utredningen presenteras dels en övergripande översikt av området och dels specifika beskrivningar av de värdefulla byggnaderna inom planområdet baserat på observationer och den kulturhistoriska utredningen. Utredningen finns i sin helhet som underlag till planförslaget.

Saxemara båtvarv är en autentisk och levande varvsmiljö från 1920-talet som i stort sett är opåverkad av utvecklingen inom träbåtsbyggeriet under de sista sextio åren. Till skillnad från många andra båtbyggerier i landet har träbåtstraditionen fått leva kvar i Saxemara och idag kan Saxemara båtvarv se tillbaka på en mer än 100-årig historia inom traditionellt träbåtsbyggeri. Anläggningen består av 5 byggnader, uppläggningsplan, slipanläggningar, pir och bryggor. De äldsta bevarade byggnaderna uppfördes på 1930-talet (Byggkult, 2023).

Anläggningen har som helhet ett särskilt högt kulturhistoriskt värde, till vilken de olika byggnaderna och tekniska anläggningarna bidrar på olika sätt. Av de enskilda byggnaderna har verkstadsbyggnaden samt pannrum och smedja särskilt höga kulturhistoriska värden, uppläggningsskjulet tilldelas den något lägre klassificeringsgraden ”högt kulturhistoriskt värde” medan spelboden och bostadshuset anses sakna kulturhistoriskt värde. Med sin öppna, väl synliga placering i Saxemaraviken och sina karakteristiska byggnader, slipar, bryggor och pirar har hela varvsanläggningen mycket höga miljöskapande värden (Byggkult, 2023). Läs mer under Förutsättningar – Kulturmiljö.jö.

Dagvattenutredning

En dagvattenutredning har genomförts för fastigheten. Kraftigt regn och översvämningar kan bidra till spridningen av föroreningar genom lakning och partikelbunden transport (AFRY, 2023:1). Hur detta påverkar föroreningssituationen utvecklas mer under 7 Förutsättningar – förorenad mark.

Beräkningarna av föroreningshalterna i dagvattnet visade att fyra av tolv riktvärden för dagvatten överskreds marginellt. Då ingen förändring av markanvändning planeras på platsen förväntas föroreningshalterna inte öka och planens genomförande hindrar således inte uppfyllandet av recipientens miljökvalitetsnormer. De påvisade ämnena på platsen binder starkt till partiklar och organiskt material varpå den huvudsakliga föroreningsspridningen bör utgöras av partikelbunden spridning (AFRY, 2023:1, AFRY, 2023:2).

Till följd av klimatförändringar kommer planområdet i framtiden sannolikt drabbas av fler och kraftigare kustöversvämningar samtidigt som kraftiga regn förväntas bli fler. Båda dessa faktorer kan öka den partikelbundna föroreningsspridningen genom erosion. Översvämningar påverkar även lakningen då denna är vattendriven. En ökad föroreningsspridning riskerar att förhindra måluppfyllnaden av en framtida god biologisk och ekologisk miljö i recipienten, Spjälkö-området som en del av Östersjön. Enligt dagvattenutredningen riskerar lakningen dock inte att försämra recipientens nuvarande klassning (AFRY, 2023:1).

Dagvattenutredningen visar att större delen av fastigheten ligger under vatten vid ett tillfälligt vattenstånd på 3 meter över referensnivån för nuvarande medelvattenstånd varpå framtida varvsverksamhet på platsen och dess kulturvärden kan vara hotade(AFRY, 2023:1).