Saxemara båtvarv är ett traditionellt träbåtsvarv och det har kontinuerligt sedan 1920-talet bedrivits varvsverksamhet på platsen. Varvsbyggnaderna har byggts ut i omgångar men har behållit karaktären från tidigt 1900-tal samt det traditionella arbetssättet för att tillverka träbåtar. Saxemara är det enda träbåtsvarvet i sitt slag längs den Blekingska kusten som fortfarande i någon mån är verksamt. Miljön på varvsområdet är i stort sätt opåverkad av utvecklingen inom träbåtsbyggeri under de senaste sextio åren och drevs av ett och samma familjeföretag i 80 år innan det såldes till stiftelsen Blekinge museum.
År 2006 köpte Blekinge museum fastigheten från sonen till varvets ursprungliga ägare. Sedan dess fram till 2022 arrenderades fastigheten ut till privata båtbyggare som drev varvet i andan av ett traditionellt träbåtsvarv och besöksanläggning. Det tidigare bostadshuset användes som utställningslokal för information kring Blekinges träbåtsvarv och varvstraditionen.
När Blekinge museum bestämde sig för att avyttra fastigheten inkom det en skrivelse till Ronneby kommun från Hembygds- och museiföreningen att fastigheten borde planläggas med detaljplan för att säkerställa att platsens kulturvärden inte förvanskas eller försvinner. Uppdraget att ta fram ett förslag till detaljplan för fastigheten beslutades i kommunstyrelsen 2021-11-02 § 365.
Ett förslag till detaljplan har därför tagits fram för att tydliggöra för framtida ägare vad som är möjligt att bygga och förändra utan att kulturvärdena förvanskas och vilka delar av varvet som bedöms ha kulturhistoriskt värde
Planområdet täcker fastigheten Saxemara 15:1 och gränsar till fastigheterna Saxemara 1:96 och Ronneby – Ebbamåla 1:5. Planområdet omfattar cirka 9000 m² och enbart fastigheten som utgör varvet har planlagts då det är de värden som finns inom denna fastigheter som avses bevaras genom detaljplanen. Planområdet omfattar Saxemara båtvarv med kulturhistoriskt viktig bebyggelse och en mindre hamn.
Planområdet avgränsas av fastighetsgränserna till intilliggande fastigheter och inkluderar det vattenområde som anses tillhöra fastigheten utifrån utbredningen av de befintliga bryggorna kopplade till fastigheten samt tolkningar av Jordabalken från 1900-talets början då fastigheten ursprungligen avstyckades. Det finns dock ingen fastlagd fastighetsgräns i vattenområdet och plangränsen är inte att se som en fastighetsgräns.
Det finns ingen allmän platsmark inom planen och därför regleras inte heller huvudmannaskap för planen.
Fastighetsägaren är ansvarig för åtgärder/genomförande inom kvartersmark.
Med kvartersmark menas mark som enligt detaljplan inte är allmän plats eller vattenområde utan främst är avsedd för bebyggelse för enskilt ändamål eller allmänna verksamheter. Detaljplanen reglerar vilken användning som är tillåten inom kvartersmark. Kvartersmarken inom detaljplanen består av mark för besöksanläggning för museum och varv.
Syftet med bestämmelserna är att skydda de kulturvärden som finns men även möjliggöra olika verksamheter med koppling till det lokala föreningslivet, småbåtshamnen, varvets historia och evenemang i de befintliga byggnaderna, eller vid behov genom en anpassning av befintliga byggnader.
Vattenområde används vid planläggning av områden som ska vara öppet vatten eller där karaktären av öppet vatten ska finnas kvar. Vattenområdet inom detaljplanen betecknas W i kartan och omfattar delar av Saxemaraviken. Det finns ingen fastlagd fastighetsgräns i vattenområdet och plangränsen är inte att se som en fastighetsgräns.
Vattenområdet tillhörande fastigheten och i anslutning till Saxemaravarvet har planlagts för att tydliggöra i vilken utsträckning det är möjligt att utvidga verksamheten med bryggor och andra byggnationer över vattenområdet. Det övergripande intrycket ska vara öppet vatten med bryggor för tilläggning med båt.
Eventuella utbyggnationer och förändringar i vattenområdet kräver potentiellt anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet samt eventuell provtagning av sedimentet i hamnbassängen. Det antas finnas föroreningar i sedimentet som kan kräva åtgärder för att inte spridas vid grävning, pålning och liknande åtgärder. Ronneby kommun har gjort bedömningen att det inte behövs någon bestämmelse kring sanering av sediment i plankartan då detta hanteras i samband med en ansökan om vattenverksamhet. Om det finns en risk för föroreningar på en plats när till exempel nya pålar ska sättas ned i sedimentet ska föroreningsfrågan alltid utredas i samband med hanteringen av ansökan för vattenverksamhet.
Vid planerade åtgärder ska kontakt tas med Miljö- och byggnadsförvaltningen på Ronneby kommun för vägledning kring föroreningarna.