Med en detaljplan reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar därför om vad du och andra får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet. En detaljplan visas som ett bestämt område på en plankarta. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar planens syfte och innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, till exempel en illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskrivning.

Detaljplanearbetet är indelat i flera skeden. Det är främst i samrådsskedet som möjligheter att lämna synpunkter finns. I granskningsskedet kan anmärkningar framföras. När detaljplanearbetet påbörjas är ofta beslut som berör planen redan fattade i demokratisk ordning, såsom markanvändning i översiktsplanen och eventuellt mera detaljerade program.

Förslaget till detaljplan kan handläggas med ett standardförfarande eller med ett utökat förfarande. Under vissa förutsättningar är det möjligt att tillämpa ett begränsat förfarande som endast innehåller ett kommunikationssteg. I vissa fall kan även ett samordnat förfarande tillämpas vilket innebär att detaljplaneprocessen enligt plan- och bygglagen samordnas med andra lagar.

Valet av förfarande utgår från förutsättningarna i det enskilda ärendet, och regleras i plan- och bygglagens femte kapitel. I de flesta fall ska ett standardförfarande tillämpas. Förfarandet kan tillämpas när vissa villkor är uppfyllda, bland annat ska planförslaget vara förenligt med översiktsplanen. Ett utökat förfarande ska användas om:

Planförslag är inte förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande.

Är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse.

Detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Tillhörande Boverkets författningssamlingar finns planbestämmelsekataloger som tydliggör hur planbestämmelser ska skrivas och struktureras för att fungera i digitala sammanhang samt är till stöd vid tolkning av detaljplanen.

<h2><strong>Förord om detaljplaner</strong></h2><h4><strong>Om detaljplan</strong></h4><p>Med en detaljplan reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar därför om vad du och andra får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet. En detaljplan visas som ett bestämt område på en plankarta. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar planens syfte och innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, till exempel en illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskrivning.</p><h4><strong>Olika typer av planförfaranden</strong></h4><p>Förslaget till detaljplan kan handläggas med ett standardförfarande eller med ett utökat förfarande. Under vissa förutsättningar är det möjligt att tillämpa ett begränsat förfarande som endast innehåller ett kommunikationssteg. I vissa fall kan även ett samordnat förfarande tillämpas vilket innebär att detaljplaneprocessen enligt plan- och bygglagen samordnas med andra lagar.</p><p>Valet av förfarande utgår från förutsättningarna i det enskilda ärendet, och regleras i plan- och bygglagens femte kapitel. I de flesta fall ska ett standardförfarande tillämpas. Förfarandet kan tillämpas när vissa villkor är uppfyllda, bland annat ska planförslaget vara förenligt med översiktsplanen. Ett utökat förfarande ska användas om:</p><p><span>·&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span>Planförslag är <u>inte</u> förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande.</p><p><span>·&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span>Är av <u>betydande intresse</u> för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse.</p><p><span>·&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; </span>Detaljplanen <u>kan</u> antas medföra en betydande miljöpåverkan.</p><h4><strong>Planbestämmelsekatalog</strong></h4><p>Tillhörande Boverkets författningssamlingar finns planbestämmelsekataloger som tydliggör hur planbestämmelser ska skrivas och struktureras för att fungera i digitala sammanhang samt är till stöd vid tolkning av detaljplanen.</p><h4><strong>Processen att ta fram en detaljplan</strong></h4><p>Detaljplanearbetet är indelat i flera skeden. Det är främst i samrådsskedet som möjligheter att lämna synpunkter finns. I granskningsskedet kan anmärkningar framföras. När detaljplanearbetet påbörjas är ofta beslut som berör planen redan fattade i demokratisk ordning, såsom markanvändning i översiktsplanen och eventuellt mera detaljerade program.</p><h5>Samråd</h5><p>Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget och överväga dessa i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. Syftet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap om det aktuella planområdet. Under samrådet ges även berörda möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Efter samrådet sammanställs och besvaras alla synpunkter i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen ligger till grund för eventuella revideringar av planförslaget innan det ställs ut på nytt för granskning.</p><h5>Granskning</h5><p>När ett förslag till detaljplan har varit på samråd och kommunen bearbetat det utifrån information och synpunkter som framkommit ska planförslaget göras tillgängligt för granskning. Granskningens syfte är att visa det bearbetade planförslag som kommunen har för avsikt att anta och samtidigt ge berörda intressenter en sista möjlighet att lämna synpunkter. Inkomna synpunkter sammanställs och besvaras i ett granskningsutlåtande.</p><h5>Antagande</h5><p><span>En detaljplan får antas om marken anses lämplig för de användningar som planen reglerar. Beslutet att anta en detaljplan ska som huvudregel fattas av kommunfullmäktige, men vid standardförfarande kan fullmäktige i regel delegera beslutet till kommunstyrelsen.</span></p><h5>Laga kraft</h5><p>Ett beslut att anta en detaljplan får laga kraft tidigast tre veckor från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Det förutsätter att ingen har överklagat beslutet under den tiden eller att länsstyrelsen inte har beslutat att pröva planen utifrån sina ingripandegrunder.</p><h4></h4>

Förord om detaljplaner

Planinformation

Syfte

Detaljplanens syfte

Planförslag

Planområde

Allmän plats

Kvartersmark

Vattenområde

Motiv till planbestämmelser

Planeringsunderlag

Detaljplan

Översiktsplan

Undersökning av betydande miljöpåverkan

Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan

Nationella och regionala miljömål

Hållbarhetsstrategi 2022-2025

Utredningar

Miljöteknisk markundersökning

Riskbedömning med platsspecifikt riskvärde

Kulturhistorisk utredning

Dagvattenutredning

Förutsättningar

Fastigheter och rättigheter

Riksintressen

Totalförsvar

Högexploaterad kust

Mark, natur och miljö

Strandskydd

Geotekniska förhållanden

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnorm för vatten

Miljökvalitetsnorm för buller

Bebyggelse och gestaltning

Varvsbyggnaden

Bostadshuset

Pannrummet

Uppläggningsskjulet

Sliparna

Varvsbryggan

Spelhuset

Servering

Gator och trafik

Parkering

Klimat, hälsa och säkerhet

Förorenad mark

Klimatanpassning

Dagvatten

Risk för översvämning

Hantering av vatten och avlopp

Risk för ras och skred

Risk för olyckor

Radon

Sociala förhållanden

Kulturmiljö

Service

Hydrologiska förhållanden

Konsekvenser

Ansvar och genomförande

Fastighetsrättsliga frågor

Rättigheter

Tekniska frågor

Renhållning

Förutsättningar för solenergi

Ekonomiska frågor

Planavgift

Ersättningsanspråk

Drift vatten och avlopp

Gatukostnader

Organisatoriska frågor

Exploateringsavtal

Tidplan

Medverkande Tjänstepersoner

Källor

Saxemara 15:1 - Saxemara båtvarv