Den som ska vara huvudman för allmän plats kan på fastighetsägarens begäran vara skyldig att lösa in mark eller utrymme enligt 14 kap. 14–15 §§ PBL. Inlösenskyldighet finns således för mark med gatu- och naturändamål i detaljplanen.
Enligt 14 kap. 14 § PBL kan markägare begära att kommunen löser in mark som ska användas för annat än enskilt bebyggande, om användningen för det avsedda ändamålet inte kan anses säkerställd. Då det är ett kommunalt bolag som äger aktuell fastighet bedöms risken att markägare ska begära inlösen som liten.
Enligt 6 kap. 13–15 §§ PBL har kommunen rätt att lösa in mark för att genomföra allmän plats med kommunalt huvudmannaskap. Detta gäller således för mark med gatu- och naturändamål i detaljplanen.
Enligt 6 kap. 13 § PBL har kommunen rätt att lösa sådan mark som ska användas för annat än enskilt bebyggande, om användningen för det avsedda ändamålet inte kan anses säkerställd.
Detaljplanen reglerar minsta fastighetsstorlek till 2000 kvadratmeter. Bakgrunden är att vid bildande av fastighet är det av vikt att fastigheterna placeras och formas så att de angränsar till allmän gata. Detta krävs för att ha möjlighet att lösa anslutning till VA-nätet och in- och utfart till fastigheter.
I samband med planens genomförande ska fastighetsreglering ske, se karta under Konsekvenser – Fastigheter och rättigheter. En eller flera fastigheter ska bildas inom kvartersmark. Mark som regleras för gatuändamål ska överföras till den kommunala gatufastigheten Hjortsberga 4:73. Även mark med naturändamål som finns inom den befintliga fastigheten Hjortsberga 4:41 ska föras över till Hjortsberga 4:73. Gemensamhetsanläggningen Hjortsberga GA:1 ska ombildas så mark med gatu- och naturändamål i detaljplanen utgår från anläggningen. Ledningsrätt möjliggörs i den västra delen av planområdet.
Fastighetsgränserna inom detaljplanen är i delar osäkra. Att fastighetsgränsen är osäker mot Listerbyån bedöms inte medföra betydande konsekvenser eller att detaljplanen inte kan genomföras. Beslut om att förlägga plangränsen i osäker fastighetsgräns har tagits i samråd med berörda fastighetsägare. Gällande gräns mot gatufastigheten Hjortsberga 4:73 har bedömningen gjorts att användningsgränsen ska ligga längs respektive fastighets nuvarande hävd – buskage, stenmur eller liknande. Oavsett vad en fastighetsbestämning skulle visa så är kommunens avsikt att fastighetsgränsen ska gå i den gräns som är utritad i plankartan. I samband med planens genomförande ska fastighetsreglering därför ske i enlighet med detaljplanens gränser.
Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar regleras i den västra delen av planområdet, vilket möjliggör bildande av ledningsrätt i samband med planens genomförande. Ledningshavaren ansvarar för att ansöka om bildande av ledningsrätt till Lantmäteriet samt står för förrättningskostnaderna.
Anslutning till elnätet för ny bebyggelse sker enligt överenskommelse mellan fastighetsägare och E.ON. En befintlig elledning finns i den södra delen av planområdet men i osäkert läge. Planområdet gränsar även till en transformatorstation i söder. Kablarnas läge måste säkerställas innan markarbete påbörjas. Kabelvisning beställs kostnadsfritt i fält via ledningskollen.se eller via E.ON:s hemsida. Eventuella kostnader i samband med planens genomförande så som flyttningar eller ändringar av befintliga anläggningar bekostas av exploatören.
Inom fastigheten finns en värmepumpsanläggning med värmeuttag från berg i ungefär 20 energibrunnar. Anläggningen ska tas hänsyn till vid detaljplanens genomförande. Installationen kan öka risken för radon i byggnader, läs mer under rubriken Hälsa och säkerhet - Radon.
Om ändring sker av värmepumpsanläggningen ska anmälan lämnas till Miljö- och byggnadsförvaltningen i enlighet med 17 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Solceller finns idag inom planområdet och bedömningen är att det även efter planens genomförande kommer att finnas goda förutsättningar för solenergi. Solceller/solfångare placeras rakt i söderläge med vissa mindre förluster i sydväst eller sydost. För byggnader med varsamhetsbestämmelser krävs alltid bygglov för solceller eller solpaneler. Bygglov kan ges i delar av planområdet under förutsättning att placering och utformning anpassas efter de kulturvärden som finns, läs mer under Bebyggelse och gestaltning i båda avsnitten Förutsättningar och Konsekvenser.
Planområdet ansluts till det kommunala systemet som Ronneby Miljö & Teknik AB ansvarar för. För att avfallshanteringen ska ske ändamålsenligt utformas den i dialog med Miljöteknik och kommunens bygglovshandläggare, samt i enlighet med Föreskrifter om avfallshantering för Ronneby kommun och bilaga 1 och 2 i Handbok för avfallsutrymmen - Riktlinjer för utformning av avfallsutrymmen vid ny- och ombyggnation (framtagen av Avfall Sverige).
Genom bullerskyddsåtgärder så som att anlägga en bullerskyddsskärm kan ljudnivåer inom planområdet sänkas. Anläggande av ett bullerskydd är däremot inte en förutsättning för att gällande riktvärden för buller inte ska överskridas eller att en tillräckligt stor och lämplig skolgård ska kunna skapas. Det kan vara svårt att genomföra anläggande av en skärm eftersom Ronneby kommun inte har rådighet över mark öster och väster om planområdet. Om en bullerskyddsskärm anläggs är det fastighetsägaren till marken inom planområdet som ansvarar för genomförande och drift.
I god tid före genomförandet av detaljplanen ska kontakt tas med Trafikverket som ska godkänna detaljutformningen för anslutningen till Listerbyvägen. Trafikverket ställer krav på bl.a. anslutningens geometri och bredd, lutning, vattenavrinning etc. Anslutningen ska utformas enligt vid tidpunkten för genomförande gällande VGU (Vägar och gators utformning). Kontakt med Trafikverket inför genomförandet sker via formuläret för ansökan om utfart, som går att finna på Trafikverkets webbplats.
Utbyggnad av gatuändamål ska ske i samband med att kvartersmark i enlighet med planens bestämmelser tas i anspråk. Inom mark med naturändamål är marken redan utbyggd med gångväg och bro i enlighet med planens bestämmelser. Då huvudmannaskapet inom planområdet är kommunalt kommer Ronneby kommun att ansvara för anläggningarnas skötsel.
Kraven i enlighet med Distribution av vatten P114, Svenskt vatten ska följas. Planområdet ligger inom verksamhetsområde för vatten och spillvatten och ny bebyggelse kommer att anslutas till det kommunala nätet. Behov av större utbyggnad av nätet bedöms inte krävas. Planens genomförande förutsätter däremot att en befintlig spillvattenledning flyttas och förläggs till den västra delen av planområdet. Det är exploatör som står för samtliga kostnader kopplade till flytten. AFRY har på uppdrag av Ronneby kommun utrett möjligheten att flytta spillvattenledningen. Utredningens resultat finns presenterat i ett PM som ska ligga till grund för genomförandet av ledningsflytten. PM:et ingår inte i planhandlingarna då de innehåller uppgifter om ledningsnätet som inte bör bli publika. Anläggningskostnaden för den nya ledningen beräknas uppgå till drygt 700 000 kr.
I samband med att en ny byggrätt uppstår och detaljplanen genomförs kommer positiva ekonomiska konsekvenser uppkomma för aktuell fastighetsägare. Genomförande av detaljplanen och skötsel av fastigheten kommer däremot att leda till större kostnader för fastighetsägaren. Detaljplanens genomförande förutsätter att exploatör bekostar flytt av spillvattenledning. Exploatör ska stå för finansieringen av ledningsflytten. Anläggningskostnaden för den nya spillvattenledningen beräknas uppgå till drygt 700 000 kr. Ledningshavaren ansvarar för att ansöka om bildande av ledningsrätt till Lantmäteriet samt står för förrättningskostnaderna.
Då det finns kommunalt huvudmannaskap och Ronneby kommun ska genomföra mark med gatuändamål kommer negativa ekonomiska konsekvenser uppstå. För mark med naturändamål är både gångväg och bro redan genomförda och kommer därför inte föra med sig någon kostnad för huvudmannen. Däremot tillkommer kostnad för skötsel av naturområdet. Positiva samhällsekonomiska konsekvenser kan även uppstå för privata näringsidkare inom Johannishus då ökat bostadsbestånd kan ge ökat underlag för deras verksamheter.
För detaljplanen kommer planavgift tas ut i enlighet med 12 kap 9 § PBL. Med planavgift avses en avgift för detaljplaneläggning som tas ut om bygglov beviljas och fastigheten har nytta av planen. Planavgiftens storlek framgår av Ronneby kommuns Plan- och bygglovstaxa.
En fastighetsägare har enligt 14 kap. PBL rätt till ersättning av kommunen för eventuell skada när skyddsbestämmelser eller vägrat rivningslov meddelas i detaljplan. Fastighetsägare kan ha rätt till ersättning på grund av bestämmelser om skydd, placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter om bestämmelserna innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Vad gäller detaljplanen för Hjortsberga 4:41 (Ålycke) är bedömningen att pågående markanvändning inte blir försvårad. Den markanvändning som pågår idag är även möjlig efter den tidpunkt då detaljplanen har fått laga kraft. Vad gäller utformning och utförande ställer planbestämmelserna inom området inte krav på att bevara befintliga material eller att dessa ska underhållas med specifika material och metoder. Slutsatsen är att ingen ersättning bör utgå för fastighetsägare inom området. Vid eventuell talan om ersättning skall denna väckas inom två år efter att detaljplanen fått laga kraft.
Planförslaget innebär att mark som i gällande byggnadsplan regleras till allmänt ändamål utläggs som allmän plats för gata eller natur. Enligt Plan- och bygglagen har kommunen både rättighet och skyldighet, om markägaren begär det, att lösa in mark som i en detaljplan är utlagd som allmän plats med kommunalt huvudmannaskap. Enligt 14 kap. 14 § PBL kan markägare begära att kommunen löser in mark som ska användas för annat än enskilt bebyggande, om användningen för det avsedda ändamålet inte kan anses säkerställd. Likaså har Ronneby kommun rätt att lösa sådan mark i enlighet med 6 kap. 13 § PBL.
Värdering av den mark som löses in utgår från expropriationslagens (1972:719) fjärde kapitel och innebär att ersättningen ska motsvara den marknadsvärdeminskning som berörd fastighet drabbas av genom avstående av mark.
I planområdets närområde finns gemensamhetsanläggningen Hjortsberga GA:1. I samband med planens genomförande ska anläggningen omprövas för att utesluta allmän platsmark belägen inom planområdet. Kommunen ansvarar för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättningen. Parallellt med detaljplanen för Hjortsberga 4:41 (Ålycke) finns ett uppdrag att genom planändring pröva möjligheten att ändra huvudmannaskapet inom samtliga byggnadsplaner i Johannishus till kommunalt. Om ändringen får laga kraft kan det därefter finnas möjlighet att upphäva gemensamhetsanläggningen i sin helhet.
Huvudmannaskapet regleras till kommunalt inom planområdet. Ronneby kommun ansvarar därmed för genomförande och framtida drift av allmän platsmark.
Ronneby Miljö och Teknik AB ansvarar för utbyggnaden av vatten och avlopp som krävs. Fastighetsägaren ansvarar för ledningar och framtida dagvattenanläggning inom den egna fastigheten.
Ronneby kommun ansvarar för genomförande och framtida drift av allmän platsmark.
Ronneby kommun ansvarar för upprättande av detaljplanen. För mark med kommunalt huvudmannaskap har kommunen även ansvar för planens genomförande. Inom kvartersmark har berörd fastighetsägare ansvar för planens genomförande samt fortsatt skötsel.
Ett exploateringsavtal är ett avtal om genomförande av en detaljplan. Det reglerar ansvarsförhållanden och kostnadsfördelningen mellan en kommun och en byggherre när marken inte ägs av kommunen. Då flytt av spillvattenledning är en förutsättning för detaljplanens genomförande ska ett exploateringsavtal skrivas som reglerar att exploatör ska stå för finansieringen av flytten. Exploateringsavtalet reglerar även hur eventuella fastighetsbildningskostnader på kvartersmark ska bekostas och vilka krav på planens utförande som ställs.
Markanvisningsavtal bedöms inte bli aktuellt för detaljplanen.
Planen hanteras enligt standardförfarande och kan antas av Kommunstyrelsen under oktober månad år 2025.
Beslut om samråd, kvartal 4 2023
Samråd, kvartal 4 2023
Beslut om granskning, kvartal 3 2024
Granskning, kvartal 3 2024
Granskning 2, kvartal 2 2025
Beslut om antagande, kvartal 3 2025
Laga kraft, kvartal 4 2025