Översiktsplan
Översiktsplanen Ronneby 2035 anger inget specifikt för planområdet. I översiktsplanen är området markerat som tätort. I översiktsplanen presenteras att passager över Listerbyån är viktigt för både gångtrafikanter, cyklister och ryttare. Bedömningen är att planförslaget är förenligt med gällande översiktsplan. Planförslaget bedöms likaså vara förenligt med granskningsförslaget av översiktsplanen Ronneby 2045.
Urklipp från översiktsplanen Ronneby 2035.
Grönstrukturplan
Grönstrukturplanen för Ronneby kommun som antogs 2018-02-22 lyfter flera exempel på utvecklingsmöjligheter kopplat till det aktuella planområdets närområde. Det handlar framförallt om att utveckla passagerna över Listerbyån och förstärka kopplingen mellan samhället och kyrkan genom röjning och utveckling av den befintliga gångvägen samt passagen över ån. Detta kan ske genom att öka tillgängligheten för rörelsehindrade, skyltning och tillskapa sittplatser. Grönstrukturplanen lyfter även att broarna över ån är viktiga passager ut i naturen även för ridskolan.
Utsnitt från Grönstrukturplanen för Ronneby kommun med planområdet utmarkerat med röd cirkel.
Bedömningen är att detaljplanen följer intensionerna i grönstrukturplanen genom att säkra gångstråk och -bro över Listerbyån. Att mark närmast Listerbyån övergår till allmän platsmark genom naturändamål leder till att allmänheten kommer att få större tillgänglighet till markområdet.
Detaljplan
För planområdet gäller idag byggnadsplan för del av Johannishus samhälle (plannummer 178, FRM-akt 10-HJO-231) som fick laga kraft 1958-04-01. Inom det aktuella området regleras markanvändningen till kvartersmark för A, allmänt ändamål och möjliggör byggnation för en till två våningar. En större del av området består av prickmarkerad mark som enligt bestämmelserna inte får bebyggas. Se kartbild på nästkommande sida.
Upphävande av gällande planer
Vid upprättandet av den nya detaljplanen och när denna fått laga kraft upphör den gamla detaljplanen med dess bestämmelser att gälla inom det nya planområdets gränser. Tolkningen av den nu gällande detaljplanens gränser leder till att ingen kvarvarande del av planen kommer att finnas kvar närmast Listerbyån eller Blekinge kustbana vid den punkt då planförslaget får laga kraft.
Del av gällande byggnadsplan för området som reglerar att marken får användas för A, allmänt ändamål. Röd markering visar del av plankarta som kommer att upphävas i samband med att den nu aktuella detaljplanen får laga kraft.
Kommuncentrum – avtryck i det moderna kulturarvet
Länsstyrelsen i Blekinge län publicerade år 2007 en studie av de kommuner som fanns i Blekinge mellan de två stora kommunreformerna på 1950- och 1970-talen. Projektet syftade till att analysera denna betydande del av det moderna samhällets kulturarv i Blekinge.
Vid kommunsammanslagningarna uppkom nya storkommuner som manifesterades genom nya kommuncentrum, en rumsbildning som antingen var en utveckling av äldre sockencentrum eller bildades som egna enheter. Byggnader med speciella funktioner: kommunhus, medborgarhus, skolor, vårdcentraler, idrottshallar, simhallar etc., grupperades vanligtvis inom ett begränsat område och ibland kring ett torg. Bebyggelsen som koncentrerades i de före detta småkommunernas administrativa kärnor utgör betydelsefulla miljöer inom det moderna kulturarvet. Nya funktioner, ny administration och ny arkitektur kom att spegla en händelserik tid i det svenska samhället.
Inom kulturmiljövården blir det allt mer angeläget att bevara 1900-talsmiljöer. Den kommunala administrationens byggnader är en viktig del av detta århundrades kulturarv och det är viktigt att de uppmärksammas och att delar av dem kan bevaras inför framtiden. Johannishus skola, idrottsplatsen och ålderdomshemmet Ålycke är i rapporten exempel på betydelsefulla miljöer.
Planförslaget tar avstamp i rapportens slutsatser om att det är viktigt att bevara bebyggelse som har varit av betydelse för det moderna samhällets kulturarv. Främst sker detta genom reglering att delar av bebyggelsen ges varsamhetsbestämmelse och genom reglering att rumsbildningen mellan byggnaderna inte får förses med byggnad.
Undersökning enligt 6 kapitlet 6 § plan- och bygglagen
Gällande lagstiftning innebär att kommunen ska bedöma om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte, i en så kallad Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning. Om kommunen i undersökningen kommer fram till att ett genomförande av planen kan antas innebära en betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning göras. I en miljöbedömning ingår att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, MKB.
För detta projekt har en Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning genomförts och kommunens ställningstagande är att planens genomförande inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och att en MKB därmed inte behöver upprättas. Motivet till det är att en utbyggnad av planområdet inte medför någon betydande påverkan på området. Vidare medför detaljplanen inte någon direkt eller indirekt negativ påverkan på riksintresseområden eller innebär några risker för människors hälsa. Slutliga motivet är att miljökvalitetsnormer för luft och vatten bedöms inte överskridas till följd av planen.
Kommunen har haft samråd med Länsstyrelsen gällande Undersökningen av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning och Länsstyrelsen delar kommunens bedömning om att genomförandet av förslag till detaljplan för Hjortsberga 4:41 (Ålycke) inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan
Frågan om betydande miljöpåverkan ska avgöras genom ett särskilt beslut. Beslut fattades den 2024-08-16 att detaljplanen för Hjortsberga 4:41 (Ålycke) inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 9 § miljöbalken bedöms därför inte vara aktuell.
Enligt 13 kap. 2 § tredje stycket PBL och 6 kap. 8 § MB får inte detta beslut överklagas särskilt.
Nationella och regionala miljömål
Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Riksdagens ambition var att alla mål skulle vara uppfyllda till år 2020. Då 2020 har passerat utgår numera Riksdagen från de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 vilka tar sikte på året 2030. Nästa hållpunkt för miljömålen är därför 2030.
Miljömålet God bebyggd miljö som berör aktuellt planförslag definieras följande:
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”
Miljömålet Levande sjöar och vattendrag som berör aktuellt planförslag definieras följande:
”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.”
För att nå miljökvalitetsmålen har 28 etappmål antagits av regeringen. Dessa syftar till att tydliggöra var insatser behöver göras och anger steg på vägen för att uppfylla miljömålen. Precis som miljömålen ska etappmålen vägleda miljöarbetet på nationell, regional och lokal nivå.
Bedömning av förslagets påverkan
Bedömningen är att miljömålet god bebyggd miljö kan påverkas positivt då detaljplanen säkerställer god hushållning av marken. Hänsyn tas till både risker och buller, vilket innebär att en god livsmiljö kan skapas. Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer kommer att bevaras. Stor hänsyn har tagits till kulturmiljövärden med koppling till Hjortsberga kyrka.
Miljömålet Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet påverkas positivt då dagvattenfördröjning ska finnas inom området, vilket innebär att Listerbyån utsätts för mindre påverkan. Miljömålet Levande sjöar och vattendrag påverkas även positivt då friluftslivet värnas i och med att befintligt gångstråk och bro planläggs och ges möjlighet att utvecklas.
Hållbarhetsstrategi 2022-2025
Kommunfullmäktige antog 2021-12-21 § 334 en hållbarhetsstrategi för Ronneby kommun från 2022 till 2025. Hållbarhetsstrategin har tagits fram för att säkerställa att vi inom kommunkoncernen arbetar tillsammans för en hållbar framtid för alla som bor, lever och verkar i Ronneby kommun idag och i framtiden. Strategin utgår från en tydlig politisk vision och inriktning om att Ronneby kommun ska vara en hållbar kommun.
Hållbarhetsarbetet i Ronneby kommun styrs av:
Ronneby kommuns vision
Visionen uttrycker kommunens långsiktiga ambitioner inom hållbarhet och utgör grunden för styrningen.
Strategiska målområden
Tydliggör kommunens viljeinriktning inom hållbar utveckling.
Fokusområden i hållbarhetsstrategin
Beskriver vad Ronneby kommun ska fokusera på.
Lagar, mål och riktlinjer
Lagar, mål och riktlinjer som finns på lokal, regional, nationell och global nivå för hållbarhet.
Bedömning av förslagets påverkan
Detaljplanen för Hjortsberga 4:41 (Ålycke) bidrar till att uppnå Ronneby kommuns vision genom att stärka följande:
Vi säkerställer jämlik tillgång och närhet till mötesplatser, service, natur och kultur.
Vi bevarar och utvecklar värdefulla livsmiljöer och ekosystem, allt ifrån tysta platser och grönområden i stadsmiljö till natur- och kulturmiljöer i hela kommunen.
Vi har sammanhängande, trygga och säkra gång- och cykelstråk.
Vi främjar en levande landsbygd.
Vi identifierar och stärker sociala aspekter som mångfald, trygghet, jämställdhet och tillgänglighet i våra samhällsbyggnadsprocesser.
Vi utvecklar boende- och livsmiljöer som minskar och motverkar segregation.
Vid exploatering inventerar vi och bedömer värdet av mark som är skyddsvärd avseende natur, kultur och rekreation.
Vi planerar samhällen och strukturer som är resilienta mot pågående och kommande effekter till följd av klimatförändringarna.
Planområdet är idag redan exploaterat. Att möjliggöra en flexibel detaljplan leder till att platsen kan nyttjas för en variation av ändamål. När befintliga verksamheter byter lokaler möjliggör detaljplanen att befintlig byggnation kan nyttjas till olika former av verksamhet och användningar. Planarbetet gör det möjligt att anpassa verksamheterna och markanvändningen utefter de behov och efterfrågan som finns i Johannishus. Tillgängligheten till Listerbyån, befintligt gång- och cykelstråk samt kulturminneslandskapet väster om planområdet kan även stärkas i och med detaljplanearbetet.
I samband med detaljplanarbetet utreds risk- och säkerhets-, trygg- och tillgänglighets-, klimat- och miljöfrågor samt bullernivå, vilket innebär att kommunen säkerställer markens lämplighet. I samband med detaljplanens genomförande finns även möjlighet att synliggöra Listerbyån och förstärka viktiga stråk som är utpekade i Grönstrukturplanen.
Föreslagna placeringar och volymer för underjordiska sedimentationsmagasin i dagvattenutredningen.Utredningar
Under processen att ta fram detaljplanen har flertalet utredningar tagits fram för att säkerställa planförslagets lämplighet och identifiera aspekter som kan påverka förslaget. Nedan följer en sammanställning av de utredningar som hör till förslaget till detaljplan:
Skuggstudie
Skuggstudie har tagits fram med programmet Sketchup. Syftet är att undersöka den skuggbildning som kan uppstå i samband med uppförande av eventuell ny bebyggelse inom fastigheten. Nya byggnader i studien har placerats på det närmsta avståndet från fastighetsgräns som detaljplanen medger. Skuggstudien har genomförts för vår- och höstdagjämning samt sommarsolståndet vid klockslagen 9.00, 12.00, 15.00 och 18.00.
Bedömningen är att det inte finns någon risk att betydande skuggbildning uppstår som påverkar omkringliggande bostäder. Det är främst under eftermiddag/kväll som viss skuggbildning uppstår vid bostadsfastigheter belägna i norr och öster. Skuggbildningen som uppstår i samband med planens genomförande bedöms däremot inte leda till betydande olägenhet för boende. Se även bilagan Skuggstudie.
Dagvattenutredning
En dagvattenutredning har på uppdrag tagits fram av AFRY. I uppdraget ingick att utföra flödes- och föroreningsberäkningar samt utreda förutsättningar för fördröjning av dagvatten samt påverkan på skyfallshantering.
Det ökade flödet dagvatten behöver enligt utredningen fördröjas för att inte öka flödet ut från detaljplaneområdet jämfört med befintlig situation. Magasinvolymen i utredningen beräknas för ett 20-årsregn med klimatfaktor 1,25 men med strypt flöde till befintligt 5-årsregn. Total erforderlig fördröjningsvolym som krävs inom planområdet är 138 m3. Med avseende på MKN görs bedömningen att dagvatten behöver genomgå rening efter exploatering för att inte påverka statusen negativt för recipienten Listerbyån.
Två förslag på övergripande systemlösningar för omhändertagande av dagvatten har tagits fram. Sedimentationsmagasin föreslås anläggas underjordiskt med hjälp av kassetter, under parkeringsytor eller grönytor. Makadammagasin kan också fungera som öppet förstärkningslager under parkeringar eller som skelettjord under trädplanteringar. Utredningen bedömer att det är möjligt att rena dagvattnet tillräckligt med hänsyn till MKN, baserat på utförda beräkningar. Utformningen av området är osäker och om behov finns när utformningen är bestämd så kan rening kompletteras med brunnsfilter som det skulle behövas. Utöver sedimentationsmagasin och makadammagasin som föreslås i utredningen kan andra dagvattenlösningar så som översilningsytor, genomsläppliga beläggningar, träd i skelettjord, makadamdike och växtbädd vara möjliga lösningar för detta område.
Områdets befintliga topografi lutar mot recipienten, Listerbyån. Därmed finns en möjlighet att utnyttja den befintliga lutningen till fördel för den framtida bebyggelsen och säkerställa att vatten från skyfall avleds till ån via ytan. Det är viktigt att säkerställa att ytvattenavrinningen inte skapar instängda områden som kan orsaka skador på byggnader eller hindra framkomligheten för utryckningsfordon.
Gröna punkter markerar ekbestånd, gul punkt markerar askbestånd och röd punkt markerar förekomst av parkslide.Pm växtlighet
Ett PM om växtligheten inom fastigheten har tagits fram av landskaps-/planarkitekt Victoria Eklund. Bakgrunden till underlaget är att norr om planområdet har fläderlundlav tidigare påträffats. Fläderlundslaven trivs på äldre eller senväxta exemplar av fläder, men även i vissa fall på alm och ask. Platsbesök har genomförts och fläder, alm och ask har inventerats. I kartan är träd/växter som omnämns i texten markerade.
Inom planområdet påträffades inga almar eller fläderbuskar. Två mindre plantor av ask påträffades precis intill fasaden på en av byggnaderna. De är omkring 2-3m höga och består av tunna stammar med än så länge få tunna grenar. De står i en rabatt som domineras av busken krypoxbär. Plantorna är antagligen självsådda och ännu väldigt unga. Dess släta bark är antagligen inte lämplig som växtplats för fläderlundlaven och i det läge som plantorna växer kommer de att skada byggnaden innan de har vuxit sig så pass stora att dess bark kan spricka upp och bli en lämplig växtplats för laven. Därför anses de inte vara skyddsvärda utan bör tillåtas att rensas bort. Istället finns det större möjligheter för laven att finna lämpliga växtplatser om nya askar planteras efter en framtida exploatering.
Från PM: Fristående ek till vänster med hassel vid rötterna och en ek på innergården. Båda hårt beskurna sedan en tid tillbaka.Även ekar inom planområdet har inventerats. Större ekar fanns i en ensidig allé längs områdets södra gräns och vek av norrut på östra sidan med tre träd. Efter infarten till området anses de enstaka yngre ekarna inte vara en del av allén utan vara fristående eller vara en del av den lågklippta häcken. Allén bör sparas både då den är biotopsskyddad och de äldre ekarna bidrar med stora både biologiska och estetiska värden till platsen. I områdets norra del finns en fristående ek på en kulle i en kortklippt gräsmatta som har beskurits hårt och har en stor skada på stammen. Detta träd mår inte bra men kan utgöra en viktig biotop för insekter och mindre djur. Det estetiska värdet är väldigt lågt. Om det är möjligt att spara detta träd borde det göras för att ta vara på de biologiska värdena, men det kan vara svårt att spara ett träd som det är oklart hur länge det kommer att överleva.
På en av innegårdarna finns ytterligare en hårt beskuren ek som är i något bättre skick än den fristående, men varken dess estetiska eller biologiska värden anses vara så stora att den bör skyddas på ett sådant sätt att den försvårar en framtida exploatering av området. Om de befintliga byggnaderna rivs och stora maskiner rör sig i närheten av trädet kommer det antagligen att ta sådan skada att det inte kommer att överleva en byggnation av nya byggnader eller en större renovering.
Kartorna visar överst ekvivalent ljudnivå till vänster och maximal ljudnivå för järnvägstrafik till höger. Kartorna nederst visar maximal ljudnivå för järnvägstrafik för alternativ med 10 meter hög byggnad till vänster och 550 meter lång bullerskyddskärm 3 meter över rälsöverkant till höger. Åtgärdsförslagen som bullerutredningen utrett är inte en förutsättning för planens genomförande.Risk- och bullerutredning
På uppdrag av Ronneby kommun har AFRY tagit fram en risk- och bullerutredning för fastigheten. Den del av utredningen som berör buller har reviderats inför granskning av planförslaget. Syftet med riskutredningen är att säkerställa att människor inom aktuellt detaljplanområde inte utsätts för oacceptabla risker kopplade till olyckor på järnvägsbanan Blekinge kustbana.
Målet är att ta fram en riskutredning där aktuella risker är kvantifierade och värderade mot befintliga riskkriterier. I riskanalysen har samhällsrisk och individrisk beräknats och ställt mot relevanta riskkriterier.
De resultat som erhållits vid riskanalysen är följande:
Individrisken från olyckor med farligt gods ligger inom acceptabel nivå.
Samhällsrisken ligger inom acceptabel nivå.
Med stöd i osäkerhetsanalysen bedöms att även om viss ökning i personbelastning och trafik skulle förekomma, är risknivån fortsatt acceptabel för aktuellt planområde. Risken avseende urspårning av tåg bedöms vara låg då närmaste bebyggelse planeras ca 28 m från järnvägen och sannolikheten för att tåg hamnar på ett avstånd längre än 25 m från spårmitt är låg. Inga omfattande riskreducerande åtgärder bedöms vara motiverade i samband med den nya detaljplanen.
Åtgärder som inte medför en betydande merkostnad och som förväntas reducera risknivån på ett effektivt sätt bör implementeras även om risken är acceptabel. Exempel på sådana skulle kunna vara att placera entréer eller utrymningsvägar bort från järnvägen samt att ventilation och/eller friskluftsintag placeras högt och bort från järnvägen.
Syftet med bullerutredningen är att utreda markens lämplighet för bostäder, vård, skola, tillfällig vistelse och/eller centrumverksamhet med avseende på buller. Bullerutredning visar på goda möjligheter till exploatering av nya bostäder och att bevara befintliga bostäder kategoriserade som äldre befintlig miljö. För nya bostäder begränsas avstånd till spårmitt inte av bullret utan i stället av risken för urspårning av tåg. Bebyggelse rekommenderas byggas på avstånd större än 25 meter från spårmitt eftersom på dessa avstånd bedöms risk för urspårning av godståg vara låg.
Möjlighet att exploatera skolgård (förskola) är goda då ljudnivån 50 dBA ekvivalent ljudnivå uppnås på större delen av fastigheten, vilket är kravet för skolgård samt 55 dBA ekvivalent ljudnivå som är kravet för övriga vistelseytor. Maximala ljudnivåer behöver normalt inte beaktas, men bör tas med i den samlade bedömningen tillsammans med riskperspektivet på ett säkerhetsavstånd på 25 meter ifrån spårmitt. Åtgärdsförslag som bullerutredningen utrett, bullerskärm och byggnad, bedöms inte vara en förutsättning för planförslagets genomförande.
Läs mer i bilagan Risk- och bullerutredning.