Planeringsunderlag
Med planeringsunderlag avses faktabetonat material som kommunen använder som underlag i detaljplaneringen. Det kan vara olika former av inventeringar, uppgifter om mark- och grundförhållanden, trafikförhållanden, VA-försörjning, ägostruktur, befintliga planförhållanden eller statistiska uppgifter.
Planområdet visas med lila gräns. Gällande planer visas med blå gräns, blå yta samt respektive plannummer. (Källa: Ronneby kommun)Detaljplan
Det finns ingen gällande detaljplan inom planområdet.
Planområdet gränsar till två detaljplaner:
Detaljplan för del av Ronneby 22:1 (Viggen norra etapp 2) fick laga kraft 2022. Den har plannummer 444.
Detaljplan för del av Ronneby 22:1 (Viggen norra etapp 1) fick laga kraft 2025. Den har plannummer 462. Den är en ändring av en plan med samma namn från 2019, med plannummer 430.
Planprogram
Det finns inget gällande planprogram inom planområdet.
”Utveckling av Ronneby tätorts verksamhetsområden”, bild från Översiktsplan för Ronneby 2035. Översiktsplan för Ronneby 2035
Planområdet är inte utpekat i översiktsplan för Ronneby 2035 (antagen 2018). Viggenområdet beskrivs dock övergripande:
”I Ronneby finns ett externt handelsområde, Viggenområdet. Inom området ryms handelsföretag av varierande karaktär. I översiktsplanen ges möjlighet för området att expandera ytterligare med mer mark för verksamheter och företag. Området utsätts för flygbuller, vilket bör beaktas i kommande planering.”
”Karlshamnsvägen utgör en länk mellan stadskärnan och Viggenområdet. Området utmed Karlshamnsvägen är planerat att delvis omvandlas med mer bostäder och handel. Vägen utgör en entré till staden och bör utformas med stadsmässig karaktär. Denna gata är dessutom trafikerad med kollektivtrafik, vilket gör att området har hög tillgänglighet även för personer utan bil.”
Översiktsplan för Ronneby 2045
Ronneby kommun håller på att ta fram en ny översiktsplan, Ronneby 2045, som kommer vara på granskning under sommaren 2025. I den är aktuellt planområde utpekat som lämpligt för utveckling av verksamhetsmark.
Här finns information om gällande och pågående översiktsplan:
Läs mer på https://ronneby.se/oversiktsplan
Undersökning enligt 6 kapitlet 6 § plan- och bygglagen
Gällande lagstiftning innebär att kommunen ska bedöma om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte, i en så kallad Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning.
En sådan har genomförts och kommunens ställningstagande är att planens genomförande inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och att en MKB därmed inte behöver upprättas.
Bedömningen grundas på följande:
En utbyggnad av planområdet medför inte någon betydande påverkan på området.
Detaljplanen nedför inte någon direkt eller indirekt negativ påverkan på riksintresseområden.
Genomförandet av planen bedöms inte innebära några risker för människors hälsa.
Miljökvalitetsnormer för luft och vatten bedöms inte överskridas till följd av planen.
Kommunen har haft samråd med Länsstyrelsen gällande Undersökningen av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning och Länsstyrelsen delar kommunens bedömning om att genomförandet av förslag till detaljplan för del av Ronneby 22:1 m.fl. (Viggen norra etapp 3) inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan
Frågan om betydande miljöpåverkan ska avgöras genom ett särskilt beslut. Om undersökningen kommer fram till att planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan innebär det att en strategisk miljöbedömning ska tas fram. Detta fattas innan planen skickas ut på granskning.
Nationella och regionala miljömål
Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Riksdagens ambition var att alla mål skulle vara uppfyllda till år 2020. Då 2020 har passerat utgår numera Riksdagen från de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 vilka tar sikte på året 2030. Nästa hållpunkt för miljömålen är därför 2030.
Miljömålet God bebyggd miljö som berör aktuellt planförslag definieras följande:
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”
För att nå miljökvalitetsmålen har 28 etappmål antagits av regeringen. Dessa syftar till att tydliggöra var insatser behöver göras och anger steg på vägen för att uppfylla miljömålen. Precis som miljömålen ska etappmålen vägleda miljöarbetet på nationell, regional och lokal nivå.
Hållbarhetsstrategi 2022-2025
Kommunfullmäktige antog 2021-1221 § 334 en hållbarhetsstrategi för Ronneby kommun från 2022 till 2025. Hållbarhetsstrategin har tagits fram för att säkerställa att vi inom kommunkoncernen arbetar tillsammans för en hållbar framtid för alla som bor, lever och verkar i Ronneby kommun idag och i framtiden. Strategin utgår från en tydlig politisk vision och inriktning om att Ronneby kommun ska vara en hållbar kommun.
Hållbarhetsarbetet i Ronneby styrs av:
Ronneby kommuns vision
Visionen uttrycker kommunens långsiktiga ambitioner inom hållbarhet och utgör grunden för styrningen.
Strategiska målområden
Tydliggör kommunens viljeinriktning inom hållbar utveckling.
Fokusområden i hållbarhetsstrategin
Beskriver vad Ronneby kommun ska fokusera på.
Lagar, mål och riktlinjer
Lagar, mål och riktlinjer som finns på lokal, regional, nationell och global nivå för hållbarhet.
Aktuell detaljplan bidrar till att uppnå Ronneby kommuns vision genom att stärka en långsiktighet och helhetssyn för handelsområdet Viggen, ge förutsättningar för ett hållbart företagande, ökad resurshushållning inom redan ianspråktagna bebyggelseområden, säkra naturområden som förbättrar förutsättningarna för en biologisk mångfald och förbättrar hanteringen av dagvatten.
Utredningar
Under processen att ta fram en detaljplan görs oftast flertalet utredningar för att säkerställa planförslagets lämplighet och identifiera aspekter som kan påverka förslaget. Nedan följer en sammanställning av de utredningar som hör till förslaget till detaljplan.
Trafikutredning
En trafikutredning upprättades av konsult under vintern 2023/2024.
Uppdraget var att undersöka hur en utbyggnad av etapp 3 påverkar trafiken och närliggande vägar, samt identifiera åtgärder för att säkerställa bra framkomlighet och trafiksäkerhet.
Uppdraget skulle utgå från två olika scenarier. Det första scenariot med två anslutningar och det andra scenariot med en anslutning till det nya planområdet.
Påverkan på närliggande vägar har undersökts genom alstring och fördelning av det ökande trafikflödet på dem. Fördelningen har utgått från en grov målpunktsanalys. Utredningen har utgått från riktlinjer i VGU 2022 vad gäller belastningsgrader för olika korsningstyper.
Slutsatser från utredningen:
Utbyggnaden av hela Viggen norra etapp 3 är möjlig för både scenario 1 och scenario 2, förutsatt att ombyggnation av befintlig infrastruktur genomförs.
För scenario 1 innebär detta att nuvarande utformning av cirkulationsplatserna tillåter utbyggnaden utan att överskrida riktvärdena för belastning i de tre aktuella korsningspunkterna.
För scenario 2 är det möjligt att genomföra utbyggnaden utan att överskrida belastningsriktvärdena i VGU, under förutsättning att cirkulationsplatsen på väg 27 utökas med dubbla körfält.
Det är värt att notera att cirkulationsplatsen på Västervägen i scenario 2, för prognosår 2040, närmar sig maxbelastningen enligt riktvärdena i VGU. Det innebär att ytterligare trafikökning inte kan hanteras utan att riskera att överstiga belastningsgraden 0,8.
Utredningens bedömning av tillkommande trafikflöden är något osäker då handelsområdets tidigare etapper både norr och söder om Västervägen ännu inte är fullt utbyggda och det nya området, Viggen norra etapp 3, kan utvecklas olika vad gäller tillkommande trafikflöden beroende på vilka verksamheter som slutligen etablerar sig inom området.
För det planerade verksamhetsområdet Viggen norra etapp 3 är det ur trafikflödessynpunkt gynnsammast med en utformning med två anslutningar för bäst kapacitet och möjlighet att fördela flödet.
Vid en utformning enligt scenario 1 föreslås ur trafiksäkerhetssynpunkt att ett vänstersvängsfält anläggs på väg 27 för trafik norrifrån och att hastigheten förbi korsningen sänks.
Vid en utformning enligt scenario 2 kan det behöva vidtas åtgärder på Gripenvägen för att förbättra trafiksäkerheten och säkerställa framkomlighet.
Gående och cyklister ska kunna nå målpunkter inom och utanför området. Detta kan göras med hjälp av tydliga gångstråk genom parkeringsytor och längs vägarna. Vissa punkter är särskilt viktiga för att koppla gång- och cykelstråk till andra områden; planskild korsning under väg 27, busshållplatslägena vid Västervägen och koppling via Omloppsvägen till huvudcykelstråket in mot Ronneby tätort. Ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät kan minska bilberoendet.
Utredningen finns att läsas i sin helhet:
Trafikutredning inför detaljplan Viggen norra etapp 3, Ronneby kommun, Norconsult, 2024-02-21
Trafikutredning, tilläggs-PM
Ett tillägg till tidigare genomförd trafikutredning upprättades av konsult under hösten 2024.
Uppdraget var att göra beräkningar och ta fram förslag på ett scenario där befintlig anslutning till området nyttjas, samt räkna upp trafikflödena till 2045.
Detta tilläggs-PM utgår från scenario 1 i tidigare utredning (anslutning till Västervägen och ny väg till riksväg 27), men fokuserar nu på att istället använda en befintlig anslutning i norra delen av området.
Nuläge:
I nuläget är aktuell korsning (B) utformad som ett släpp i mitträcket. För fordon som ska svänga av österut från norr finns det en ”ögla” där fordon svänger av till höger för att sedan stanna upp innan man korsar väg 27 och för fordon från söder nyttjas i dagsläget vägrenen för hastighetsminskning innan sväng österut. För att svänga till de två enskilda bostadsfastigheter väster om vägen kan man från norr använda ”öglan” för hastighetsminskning, men från söder finns inga åtgärder.
En påkoppling av det nya detaljplaneområdet i nuvarande korsning skulle ge ett större flöde i vissa svängriktningar med ett ökat antal vänstersvängande fordon norrifrån och högersvängande fordon söderifrån.
Förslag:
För att skapa en god trafiksäkerhet på väg 27 föreslås att nuvarande vänstersvängskörfält av typ ”ögla” ersätts med mittförlagt vänstersvängskörfält norrifrån i likhet med befintlig korsning norr om nu aktuell korsning. Detta då ett mittförlagt vänstersvängskörfält kan upplevas tydligare och innebär att fordon norrifrån inte behöver korsa södergående körfält för att angöra till östra sidan. För att minimera påverkan på genomgående trafik och minska risken för upphinnandeolyckor på väg 27 i norrgående körriktning kan även en breddning av vägrenen till ett avfartskörfält för högersvängande fordon förbättra både framkomlighet och trafiksäkerhet.
Förslag; schematisk skiss på utformning av aktuell korsning med exempel på åtgärder vad gäller svängkörfält. Figuren är från tilläggsutredningenSlutsats:
Att ansluta detaljplaneområdet till den befintliga korsningen (anslutning C) innebär att området kopplas på i norr, i stället för mitt på sträckan som i tidigare förslag. För området innebär detta främst en mer direkt angöring till den nordligaste delen.
Den befintliga korsningen har fyra tillfarter, till skillnad från den tidigare föreslagna nya trefältskorsningen. Trafiken till fastigheter väster om väg 27 är mycket låg, och föreslagna åtgärder med mittplacerade vänstersvängfält och avfartsfält skulle minska konfliktpunkterna.
Koppling till denna korsning ger även möjlighet till bättre tillgång till befintliga busshållplatser, förutsatt att säkra gångvägar anläggs. Åtgärderna förbättrar både framkomlighet på väg 27 och trafiksäkerheten i korsningen.
Utredningen finns att läsas i sin helhet:
Tilläggs-pm trafik Viggen norra etapp 3, Ronneby kommun, Norconsult, 2024-09-20
Dagvattenutredning
En dagvattenutredning upprättades av konsult under vintern 2023/2024.
Uppdraget var att utreda dagvattensituationen före och efter exploatering samt ge förslag på dagvattenhantering inom planområdet. Utredningen skulle även beakta höjdsättning och möjliggöra för självfallsystem i ledningsstråken.
Befintlig dagvattenhantering inom planområdet sker via ytlig avledning till recipienten Sörbybäcken. Befintligt flöde från planområdet har beräknats till 120 l/s för ett 20-årsregn med varaktighet om 60 min.
Naturmarksområdet norr om planområdet avvattnas troligen genom dräneringsledningar i planområdet och befintligt flöde från naturmarken till planområdet är ungefär 750 l/s på ett 20-års regn.
Förslaget på dagvattenhantering är en seriekopplad dagvattenlösning med svack- och makadamdiken som samlar upp dagvatten från olika delar av planområdet och sedan leds till en större uppsamlade dagvattenlösning i söder.
Luftburna kraftledningar i södra delen av planområdet begränsar möjligheten till utformning av öppna dagvattenlösningar. Därför har två förslag på en uppsamlande dagvattenlösning utretts; en dagvattendamm norr om luftledningarna eller ett underjordiskt magasin. Båda förslagen har utformats för att fördröja ett framtida 20-årsregn till ett befintligt 20-årsregn.
Erforderlig fördröjningsvolym för att fördröja ett 20-årsregn har beräknats till 3120 m3. Magasinsbehovet har beräknats utifrån att flödet från planområdet inte ska överskrida befintliga flöden, i samråd med beställaren har denna flödesbegränsning satts då länsstyrelsen för tidigare etapper angivit liknande förutsättningar.
Då gatustrukturer inom planområdet inte fastställts vid framtagning av föreliggande utredning har ett förslag på en förenklad gatustruktur som möjliggör självfall för föreslaget dikessystem tagits fram. Samma princip kan användas om gatorna får en annan placering.
Dagvattensystemet harmoniserar med det naturområde som är tänkt att bevaras inom planområdet. Mellan åkerholmarna, inom användningen NATUR föreslås ett bredare dike eller annan öppen lösning som fångar upp och fördröjer dagvattnet (förslagsvis samtidigt som det bidrar till naturvärdena i området).
De östra delarna av planområdet som naturligt avrinner österut föreslås avledas till svackdiket som redan finns mellan planområdet och Viggen norra Etapp 2.
För skyfallshantering är en genomtänkt höjdsättning vid utbyggnad inom planområdet av stor vikt. Tomtmark bör höjdsättas till en högre nivå än anslutande gatumark. Väg- och dikesutformningen inom området blir viktig för avledningen av skyfall. Det är även viktigt att minimera mängden vatten som ansamlas i områdets södra delar, på grund av kraftledningarna. En mer detaljerad höjdsättning förslås tas fram under projekteringsskedet.
Till dagvattenutredningen finns en bilaga med ett föreslaget dagvattensystem, detta beskrivs i sista kapitlet i dagvattenutredningen.
Utredningen finns att läsas i sin helhet:
Dagvattenutredning inför detaljplan Viggen norra etapp 3, Ronneby kommun, Norconsult, 2024-03-28
Bilaga (tillhörande utredningen) som visar ett förslag på spillvattensystem med röda linjer och cirklar. Dagvattenledningar visas med grönt. Observera att norr är mot bildens vänstra övre hörn.Dagvattenutredning, tilläggs-PM (förprojektering)
Ett tillägg till tidigare genomförd dagvattenutredning upprättades av konsult under våren 2025.
Områdets geotekniska förutsättningar i kombination med områdets topografi och befintliga anslutningspunkter innebar att spillvattenhanteringen i området behövde studeras närmre för att säkerställa att en lämplig lösning är möjlig att anordna. Uppdraget var därför att ta fram ett förslag för spillvattenhantering där det leds i självfallsledningar, i första hand längs naturmark och gator. Det innebar att vissa inmätningar behövde göras och att VA-profiler för gator behövde tas fram. Tidigare förslag på dagvattensystem behövde också revideras för att fungera bra ihop med spillvattenledningar. Det behövde också anpassas efter de ändringar som gjorts i planförslaget sedan den första utredningen upprättades.
Bilaga (tillhörande utredningen) som visar ett förslag på dagvattensystem.Slutsats:
Detaljplanområdet kan anslutas med självfall för spillvatten även om det med nuvarande detaljeringsgrad gällande höjdsättning och utformning återstår några frågetecken så som täckning för anslutning från byggnader och ledningsdimensioner. En mer detaljerad höjdsättning förslås tas fram under projekteringsskedet.
Gällande dagvatten ska både lösningar i ledningar och öppna lösningar kunna vara möjliga, men öppna alternativt kombinerade lösningar förordas. Under projekteringsskedet behöver läget för diket/ledningen för naturmarksavrinningen säkras.
Både spill- och dagvattensituationen samt byggnation i området kan påverkas av hydrogeologin, det är troligt att byggnader kommer behöva pålas.
Utredningen finns att läsas i sin helhet:
PM utrednings-/förprojektering Viggen Norra Etapp 3, Ronneby kommun, Norconsult, 2025-05-09
Naturvärdesinventering
En naturvärdesinventering gjordes av konsult under sommaren 2024.
Uppdraget var att genomföra en naturvärdesinventering i enlighet med svensk standard, på fältnivå med detaljeringsgrad detalj. Samt redovisa artförekomst, kartläggning av naturvärdesträd och generellt biotopskydd.
Naturvärden:
Naturvärdesbiotoper: Vid inventeringen avgränsades sex naturvärdesbiotoper där fyra tilldelats naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) och två naturvärdesklass 4 (visst naturvärde).
Moabackens naturreservat: Området har högt naturvärde och är viktigt för den biologiska mångfalden. Skogen är del av ett större, sammanhängande landskap med åsar, skog och öppna fält. Ekarna i området kan vara boträd för ekoxe, och lövskogsmiljöerna ger bra livsmiljöer för både småfåglar och fladdermöss. Den obrutna skogen och variationen i naturtyper gör reservatet särskilt värdefullt. Skyddade arter som inte kan uteslutas nyttjar inventeringsområdet som livsmiljö är ekoxe, fladdermöss och småfågelarter. Inga skyddade arter hittades inom planområdet under inventeringen.
Åkermark: Området består till största delen av konventionellt odlad åkermark med lågt naturvärde.
Sörbybäcken: Biotopskyddad bäck med stort naturvärde. Den är viktig för det lokala öringbeståndet i Ronnebyån.
Åkerholmar: Fyra av de fem åkerholmarna bedöms ha visst eller påtagligt naturvärde. Den största av holmarna har flera döda träd och andra typer av skyddsvärda träd av värde för biologisk mångfald. De två nordligaste holmarna bedöms ha liknande kontinuitet men inte riktigt av samma grad som den största. Dessa omfattas av generellt biotopskydd om de tolkas som flera åkerholmar, men om de istället tolkas som en större (över 0,5 hektar) omfattas de inte av det generella biotopskyddet. Tolkningen bör diskuteras med länsstyrelsen.
Stenblock: Det finns även större stenar som har generellt biotopskydd.
Översikt över de naturvärdesbiotoper som avgränsats under NVI:n. Figuren kommer från utredningen.
Bilden är ett utsnitt från utredningen. Här visas åkerholmar med generellt biotopskydd med ljusgrön skraffering. Biotopskyddade stenar visas med ljusgröna punkter.Rekommendationer och skyddsåtgärder:
En rekommendation är att bibehålla en ca 10 meter bred zon mellan naturreservatet Moabackens reservatsgräns och planerad bebyggelse. Denna bör inte förses med belysning nattetid under sommarhalvåret med hänsyn till fladdermöss. På så sätt bibehålls en lämplig korridor som fladdermöss kan nyttja som jaktstråk längs naturreservatets gränser. Detsamma är lämpligt att bibehålla intill Sörbybäcken av samma anledning likt befintlig bebyggelse redan gjort precis söder om inventeringsområdet. Här förekommer dock viss belysning till parkeringsplatserna vid Rusta och McDonalds.
Det är även önskvärt att bevara de åkerholmar som pekats ut som naturvärdesobjekt (alla utom den längst söderut). Tillsammans utgör de en lämplig livsmiljö för exempelvis fågellivet och insektslivet med deras skyddsvärda träd och lövträdsmiljöer med viss kontinuitet. Om de bibehålls kan de fortsätta fungera som en språngbräda för arter som behöver sprida sig igenom de detaljplanerade områdena. Det är även önskvärt att belysning riktas ifrån åkerholmarna nattetid för att undvika att påverka nattaktiva insekter, fladdermöss och annat djurliv negativt.
Åkerholmen lägst söderut planeras att tas i anspråk av planförslaget. Denna åkerholme har lågt värde för biologisk mångfald då den endast består av ett mindre antal yngre aspar. Som kompensation för att dessa träd tas ned kan nya träd planteras för att knyta samman befintliga åkerholmar för att skapa en mer sammanhängande trädmiljö.
Utredningen finns att läsas i sin helhet:
Naturvärdesinventering på delar av fastigheten Ronneby 22:1 med flera, Ekoll AB, 2024-07-09
Fladdermusinventering
En fladdermusinventering gjordes av konsult under sommaren 2024. Analys och rapport gjordes under hösten 2024.
Uppdraget var att utreda om och i så fall vilka arter av fladdermöss som förekommer inom området och i vilken omfattning. Samt var arterna förekommer och hur de använder området.
Fladdermusinventeringen har genomförts med två besök (ett besök under reproduktionsperioden och ett besök under migrationsperioden) med tre autoboxar och en natts manuell inventering per besök.
Åtta fladdermusarter observerades: barbastell, brunlångöra, dvärgpipistrell, mustasch-/tajgafladdermus, nordfladdermus, större brunfladdermus, trollpipistrell och vattenfladdermus.
Fladdermusaktiviteten var som högst under migrationsperioden. Under inventeringsbesöken kunde inventeraren inte se några tecken på kolonier inom utredningsområdet.
Störst värden för fladdermöss i området är kopplade till migrationsperioden då aktiviteten var betydligt högre än under reproduktionsperioden – särskilt till förflyttningsstråk – främst lokaliserade i områdets norra och östra delar längs med skogsbranten för vidare rutt upp mot anlagd damm norr om utredningsområdet inom Moabackens naturreservat.
Inom skogsbranterna kan övervintringsplatser för fladdermöss förekomma, men inom utredningsområdet finns inte något som styrker förekomst av övervintringsplatser.
Callunas samlade bedömning är att en utveckling av Viggen Norra med utökning av befintligt handels- och verksamhetsområde är möjlig utan att riskera att bryta mot bestämmelserna i artskyddsförordningen.
Anpassningar via skyddsåtgärder/förstärkningsåtgärder behövs inom planområdet som säkerställer fladdermössens möjligheter att nyttja området även i fortsättningen. Det gäller framför allt den norra och östra utkanten av inventeringsområdet. Om utredningsområdet för Viggen Norra exploateras för utökning av handelsområdet utan att någon hänsyn tas till de värdelement som finns för fladdermöss inom området, riskerar områdets kontinuerliga ekologiska funktion för fladdermöss att försämras.
Utredningen finns att läsas i sin helhet:
Fladdermusinventering inför detaljplan – Viggen norra etapp 3, Ronneby kommun, Calluna, 2024-11-29